- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 3 /
155

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska Granitindustri- och Skeppsrederiaktiebolaget F. H. Wolff Carlskrona

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Svenska Granitindustri- och Skeppsrederiaktiebolaget
F. H. WOLFF
Carlskrona.



DETTA för ej länge sedan bildade Aktiebolag har till utgångspunkt
den affär, som dåvarande Civilingenjören, f. d. Kongl. Pr. Byggn.
Insp. F. H. Wolff på nyåret 1853 igångsatte. Wolff, en
ovanligt begåfvad man och därtill i besittning af en okuflig energi,
härstammade från Eisleben.

F. H. Wolff, som hade anställning vid fortifikationen i Tyskland,
blef 1850 eller 1851 beordad att i egenskap af preussisk »bauinspektor»
besöka några stenbrott på Bornholm, från hvilka en stenleverans för tyska
statens räkning blifvit beställd. Han öfvertog denna beställning, och med
tanke på de storartade planer för offentliga hamnbyggnader, som då voro
å bane i Tyskland, gjorde han en vandring och undersökte bergen längs
kusten, emellan Simrishamn och Karlshamn. År 1853 arrenderade han
brytningsrätten på Tjärö och Eriksbergs gård i Åryds socken, och samma år
anlades stenhuggerier på förstnämnda ö och Dragsö. Från dessa ställen
utfördes sedan under en följd af år betydande kvantiteter sten till de då
påbörjade stora hamn- och slussanläggningarna i norra Tyskland. Så har t
ex. Wolff uteslutande utfört de stora docksarbetena i Kiel och Wilhelms
hafen. Leveransernas storlek ökades emellertid allt mera, och samtidigt ut
vidgade Wolff affären genom att öppna nya stenbrott. Sålunda arrendera
des 1862 brytningsrätten på Tjurkö vid Carlskrona, hvarest förut brutits sten
för fortifikationens räkning, och hit förlädes småningom firman F. H. Wolffs
hufvudsakliga verksamhet. År 1868 eller 1869 öppnades stenbrott på Stolpö
och Ouö. Under en kort tid 1872 förlädes disiplinkompaniet till Tjurkö,
och på hösten samma år flyttades kronoarbetskåren dit och sysselsattes med
stenhuggning för Wolffs räkning, hvilket fortgick ända till 1894, då den
förlädes till Carlskrona, hvarest samma arbete ännu fortgår. Från 1872
användes äfven straffångarne i Carlskrona på liknande sätt för firmans räkning.
Bland de åtgärder, som af Wolff vidtogos för att uppdrifva tillverkningen af
gatsten, må här nämnas en, som icke varit utan inflytande på
arbetsmetoderna äfven vid andra stenhuggerier, nämligen införskrifvandet 1877 af om-

kring 100 stenhuggare med familjer från Scherding i trakten af Linz i Bayern.
Dessa medförde en mängd förut hos oss okända verktyg och använde nya
arbetssätt, som för vissa bergarter visat sig vara synnerligen ändamålsenliga.

Den stora framgång, som kom Wolff till del, får tillskrifvas förutom
hans skicklighet som tekniker och affärsman, det förhållandet, att hans firma
under en mycket lång följd af år så godt som ensam utöfvade
stenhuggeri-rörelse i Blekinge och på den tyska marknaden knappast hade någon
svårare konkurrent åtminstone från Sverige.

År 1872 bildade Wolff för stenarbetning ett bolag med hrr S. O.
Nilsson och Kraak, hvilka emellertid snart utlöstes, den förre 1874 och den
senare 1876, hvarefter Wolff ensam fortsatte affären till sin död, 1886, då
han, såsom en frukt af sin mångåriga, betydelsefulla verksamhet, efterlemnade
en högst betydlig förmögenhet.

Efter hans afgång ur tiden öfvertogs den stora affären af hans begge
arfvingar, Konsul Ceorg Winter i Carlskrona och Bankiren Ernst Rust i
Berlin, hvilka utvidgade rörelsen än ytterligare öfverallt längs Blekinges
stränder samt äfven på Sveriges vest- och ostkust. År L894 utlöstes emellertid
E. Rust ur företaget, hvilket sedan ensamt innehades af Konsul O. Winter
till år 1900, då han öfverlät detsamma till ett aktiebolag under firma
Svenska Oranitindustri- och Skeppsrederiaktiebolaget F. H. Wolff. Detta bolag,
hvars ledning han öfvertog som dess verkställande direktör, förfogar öfver
ett aktiekapital af Kronor 1,750,000: —, sysselsätter för närvarande jämte en
stor personal omkring 2,000 arbetare och har till hufvudsakligast export
gatsten på Tyskland, Ryssland och England. Dessutom eger detsamma fyra
större lastångare, hvilka oafbrutet under hela seglationstiden tillsammans med
en stor mängd främmande ångbåtar och seglare äro sysselsatta med
transport af firmans stenproduktion.

Firman har under en lång tid af år erhållit de högsta utmärkelser på
industriutställningar, såsom i Berlin, Köningsberg, Lubeck m. m., samt nu
senast i Stockholm, där densamma tillerkändes utställningens stora guldmedalj.

%

I

*11?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:54:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/3/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free