Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Roma sockerbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Roma sockerbruk.
Länge var den åsikten allmän, att af svenska provinser endast Skåne
lämpade sig för betodling och sockerfabrikation. Betodlingens förmåga att
höja jordens kultur och den skånska sockerindustrins hastiga uppsving
väckte dock helt naturligt äfven hos innevånarne på andra orter ett begär att
tillgodogöra sig samma förmåner. Så äfven på Gotland, hvars energiske
lands-höfding E. Poignant insåg, att uppammandet af en lifskraftig industri vore
kraftigaste medlet för öns höjande i materielt hänseende. Han fann snart, att
Gotlands bördiga, kalkhaltiga jord borde erbjuda ett synnerligen lämpligt fält för
sockerbetans odling. En studieresa i Skåne stärkte honom ytterligare i hans
öfvertygelse, att en gotländsk sockerindustri skulle icke blott vara möjlig, utan
äfven blifva af stor ekonomisk betydelse för ön. Det lyckades honom att
intressera flera af länets inflytelserikaste män för saken, och så bildades år 1893
ett bolag för anläggandet af ett sockerbruk på Gotland. Äfven från det
allmännas sida rönte företaget stort intresse, och samma års riksdag beviljade för
Gotland en särskild nedsättning i accisen, som delvis ännu eger bestånd.
Uppförandet af Roma sockerfabrik begynte 1893, och hösten 1894 kunde
fabriken börja sin första kampanj. Sedan dess har den raskt utvecklats. Redan
på sommaren 1896 befanns nödvändigt att betydligt utvidga fabriken, för hvilket
ändamål aktiekapitalet ökades med 200,000 kr., så att det nu utgör nominelt
1,000,000 kr. Efterföljande siffror, som äro hemtade ur bolagets
styrelseberättelser, visa bäst, med hvilken framgång betodlingen och sockerfabrikationen
be-drifvits på Gotland.
Afverkningen utgjorde under kampanjen 1894—1895: 13,849,700 kg
betor, steg följande år till 22,708,200 kg, året derpå till 46,794,100 kg. och för
året 1897—1898 till 56,950,000 kg.; den hade således på fyra första åren mer
än fyrfaldigats, ehuru under sista året, på grund af befarad öfverproduktion, en
reducering af betarealen gjordes med omkring 20 procent Inkomsten för såldt
råsocker, betmassa och melass utgjorde 1894 —1895: 614,389 kr, följande år
1,246,006 kr, året derpå 1,829,606 kr. och under året 1897—1898: 2,723,500
kr. —- en i sanning vacker utvecklingsserie.
För sockerfabrikationen kräfvas en mängd dyrbara maskiner, af hvilka
■F"
i
många äro alldeles speciella för denna bransch. Så finnas vid Roma 10 stora
ångpannor från Kockums mekaniska verkstad med 86 qv.-meters eldyta
hvar-dera. Med ångan från dessa pannor matas 4 ångmaskiner om tillsammans c:a
300 hästkrafter och 12 ångpumpar. Tre af ångmaskinerna draga hvar sin
af-delning i sjelfva fabriken, den fjerde användes för belysningsverket, som har 2
dynamomaskiner från Siemens & Halske. Vidare finnas 28 diffusörer, 8
satura-törer, 6 kalksläckningsapparater, 6 afdunstningsapparater, 2 kokpannor, 2
skärmaskiner, 5 maischar, 6 Bockska apparater, 12 filtrerpressar, 4 elevatorer — alla
paternosterverk — samt dessutom en mängd mindre maskiner och redskap.
Fabriksbyggnaden utgör ett mycket vidlyftigt komplex om 100 meters
längd med ett 25 meter högt vattentorn. Takytan lär utgöra icke mindre än
11 ä tunnland. Vidare märkas betladan, sockermagasinet, rymmande 30,000
säckar råsocker, samt 4 bostäder för tjenstemän och landtgården Varplösa. Fabriken
sysselsätter under kampanjen omkring 250 arbetare, af hvilka ett femtiotal äro
i anställda året om. Flertalet arbetare bo i fabrikens nyuppförda och tidsenliga
| bostadshus, hvardera rymmande tre familjer. För de tillfälliga arbetame finnes
. en bostadskasern. Samtliga arbetare äro på fabrikens bekostnad
olycksfallsför-I säkrade. Dagaflöningen utgör i medeltal c:a 2 kr. för vanlig arbetare.
En sådan anläggning som Roma sockerfabrik sträcker helt naturligt sitt
välgörande inflytande långt ut öfver den kringliggande orten. Detta inses lätt,
då man erfar, att utbetalningen för betor under arbetskampanjen 1897—1898
j utgjorde 993,897 kr. 86 öre och i jernvägsfrakter för betor, råsocker, melass,
1 stenkol, kalksten m. m. 115,295 kr. 56 öre.
Fabrikens lysande utveckling har visat, att alla farhågor för att den
gotländska jorden ej skulle lämpa sig för betodling, varit grundlösa. Sockerhalten
i de gotländska betorna har tvärtom befunnits jemngod med sockerhalten i de
bättre skånska betorna och större än medelhalten för alla skånska betor.
Ledningen af detta storartade och för öns befolkning i materielt
hänseende så betydelsefulla företag handhafves af öfverste O. Carlstedt, bolagets
verkställande direktör, och herr S. A. Forssman, fabrikens kunnige disponent
f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:50 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/3/0233.html
