- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 3 /
309

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storfors Bruks Aktiebolag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Storfors Bruks Aktiebolag.



Storfors Bruks Aktiebolag bildades 1864, men dess anor gå mycket längre
tillbaka i tiden. Gamla handlingar från slutet af 1500-talet visa, att
c bruksdriften då. redan var i gång såväl vid Storfors — »frälsegården
Fors» – som äfven vid Nykroppa, der bolagets största verk nu äro belägna.
Ar 1576 såldes Fors af dåvarande egaren, fru Anna eller Malin på Lindö till
hertig Carl, som 1592 uppgjorde ett kontrakt med Anders Hane att »bygga
ett ränneverk med dammar, bäljar och annat vid Fors hemman, der hammaren
skall stå». Här smidde sedan franska smeder »skottfri harnesk», rör- och
spjell-plåtar m. m. Vid Nykroppa, som redan 1574 nämnes som kronobruk och
hvars första hammarsmedja anlades 1588, tillverkades af tyska arbetare under
förmannen Wolflf Fttrster allehanda krigsmateriel, såsom kanoner, falkonetter
och lod.

Carl IX bodde ofta, äfven sedan han blifvit konung, på Kroppa, der han
låtit uppföra en »kungsgård», och främjade kraftigt verksamheten vid bruken;
men efter hans död inträdde en afmattning, och slutligen utarrenderades bruken
till holländare. Efter växlande öden indrogos Kroppa och Storfors vid Carl Xis
reduktion till kronan, hvarefter de ånyo utarrenderades. Den siste arrendatorn,
kaptenen Klas Linroth, köpte bruken af kronan år 1714 för en summa af 26,938
daler 10 öre och 16 rst silfvermynL Efter denna tid innehades bruken
afLin-roths afkomlingar, tills de slutligen genom köp öfvergingo till det nuvarande
aktiebolaget. .

Samma år, 1866, ombyggdes verken vid Storfors, hvarest ett tidsenligt
lancashiresmide då inrättades för tillverkning af smidt stångjern. Vid Nykroppa
nybyggdes under åren 1873 —1876 tvenne hyttor samt bessemerverk, hvarefter
tillverkningen i sin helhet mer och mer öfvergick frän lancashirejern till
götmetall. Efter hand utvidgades verken vid Nykroppa, så att der f. n. finnas 2
masugnar, bessemerverk, 2 Siemens martinugnar, grof- och finvalsverk,
ånghammarsmedja, gjuteri och mekanisk verkstad. Vid Storfors uppfördes 1896 ett rörverk,
för tillverkning af rörämnen efter ny, amerikansk metod, lämnande rörämnen utan
vällfog af jetnn och högsta qvalitet. Vid Gammalkroppa, som inköptes 1897.
eger bolaget en masugn med rostugn samt qvarn och såg, vid Storfors sag med
dubbelt kantverk och qvarn samt dessutom på skilda ställen flera qvarnar.

Genom inköpet af Gammalkroppa egendom ökades tillgången på
vattenkraft högst betydligt, så att densamma nu torde uppgå till c:a 2,300 hästkrafter.
Dermed drifvas bolagets alla verk, delvis med elektrisk kraftöfverfönng.

Innan bolaget slog in på tillverkning af götmetall, tillverkades endast
lancashirejern till en qvantitet af 5,000-6,000 tons. Numera är denna
tillverkning så godt som nedlagd, hvaremot tillverkningen af götmetall tilltagit Sålunda
tillverkades af valsad och smidd götmetall:

1885 .............. 1-865 tons

1888 .............. 3,107 »

1891 ...... . 3.900 tons

1894 .............. 4.523 -

’895 .............. 4,795 »

1896 ........... 7,640 »

1897 ........... 6,758 »

1898 ........... 8,259 . »

och för innevarande år beräknas tillverkningen komma att uppgå till 10,000 tons.

Bolagets tillverkningar af jern och stål åtnjuta stort anseende och äro
mycket eftersökta, då det gäller att erhålla en vara, passande för de mest
granri-laga ändamål, såsom verktygsstål, alla slags eggjern, hård ståltråd, ångpanne- och
velocipedrör m. m. Detta är gifvetvis en följd deraf, att bolaget, som eger stora
andelar i de förnämsta vermländska grufvorna, har tillgång till den yppersta malm
med synnerligen låg fosforhalt och att till bränsle användes endast träkol.
Tillförseln af malm och kol underlättas af synnerligen goda kommunikationer: genom ■
Mora—Venerns jernväg med Dalarnes stora skogsvidder, genom Filipstads Norra
Bergslags jernväg, Mora-banan och stora Bergslags-banan med mellersta Sveriges
största malmtillgångar omkring Ställbergs, Grängesbergs och Ludvika m. fl.
stationer; utfrakter till utlandet via Kristinehamn och Venern till Göteborg.

Malmen tages dels från bolagets egna grufvor, dels af andelar i andra
grufvor. Sålunda eger bolaget c:a >/3 i Persbergs Grufaktiebolag samt delar i
Långbans och Finnmosse grufvebolag m. fl. Träkolen hemtas till omkring °jr,
af hela förbrukningen från egna skogar; resten erhålles genom inköp, för hvilket
ändamål bolaget innehar */3 i Aktiebolaget Träkol.

Bolagets egovidder uppgå till en sammanlagd areal af 63,200 tunnland,
hvaraf icke mindre än 55,535 tunnland skogsmarker i östra Vermland,
omfattande nästan hela Kroppa socken och mer än hälften af Lungsunds socken,
förutom egendomar inom andra kommuner; bolagets samtliga underlydande utgöra
flera tusen personer. Vid verken sysselsättas omkring 500 arbetare, alla
olycks-fallsförsäkrade för belopp från 1,000 till 3,000 kronor, å hvilken försäkring
bolaget betalar halfva premien. Till personalens sjukkassa bidrager bolaget med
samma belopp som arbetarne sjelfva. Alla arbetare erhålla fri läkarevård;
särskild sjuksköterska är anstäld. Särskild omsorg egnas arbetarnes
bostadsförhållanden. Under de senare åren ha årligen nybyggts 2 å 3 bostadshus för 6 å
8 familjer hvardera, så att hvarje familj disponerar minst 2 rum. Husen ligga
friskt och sundt, spridda i verkens närhet, så att hvatje arbetare har tillgång till
ett litet potatisland.

Bolagets styrelse utgöres för närvarande af brukspatron Arthur M. Koch,
ordförande, öfverstelöjtnaat W. C. Stjernstedt samt kapten Aug. Herlmin,
disponent; förste ingeniör är hr A. Wedberg, Nykroppa. Aktiekapitalet uppgår till
2,500,000 kr. och bolagets samtliga egendomar, verk och inrättningar äro
be-villningstaxepde till 3,709,700 kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:54:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/3/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free