- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 3 /
331

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. A. Enhörnings Trävaru-Aktiebolag, Kubikenborg, Sundsvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


J. A. Enhörnings Trävaru-Aktiebolag,

Kubikenborg, Sundsvall.



Provinsen Medelpad med dess stad Sundsvall har alltid varit den förnämsta
hufvudorten för Sveriges trävaruindustri, och den största exporten af
förädlade trävaror har alltid utgått från Sundsvalls distrikt och torde der
allt framgent komma att behålla denna sin rang som verldens största exportorl
för trävaror.

Ibland dess förnämsta sågverk och lastageplatser räknas med skäl
Kubikenborgs ångsåg och hyfleri, med dess — naturskönt belägna — storartade
anläggningar.

Redan för 250 år sedan eller år 1649 erhöllo borgarna i Medelpads
hufvudort »Sundswallia» genom »Kongl. Majts Nådiga resolution» tillstånd atl
»på Stadens mark uppsätta några goda sågqvarnar* samt dem med landshöf
dingens vetskap idka och bruka, dock så att det icke lände till någon annans
prejuditz». Denna tillåtelse använde sig dock ej borgarne i vidsträcktare mår
af, än att en vattensåg uppbyggdes i »Sidsiöbäcken», der »kronans
gevärsfaktori» (anlagt 1624 af konung Gustaf II Adolf) äfven var beläget Vid denna
såg bedref »stadens d. v. borgmästare och ortens befallningsman i bötjan al
1700-talet sågning af timmer medan vårfloden påstod».

Tillverkningen var naturligtvis helt ringa, och de sågade trävarorna
af-sattes dels i Sundsvall dels utskeppades en del med stadens handelsskepp til!
Stockholm och Östersjöprovinserna.

Stadens och borgarnes upplag och lastageplats var då vid Norrberge
strand i Timrå socken. Exporten 1769 utgjordes af 4,046 st. bjelkar, 2,295
tolfter 1/2 »bottn.» bräder. Sundsvalls handelsflotta bestod 1756 af 11 större
handelsfartyg, af dessa förlorades 7 st vid den »Pommerska transporten 1757».

Emellertid torde »Sidsiö såg» varit en i bland de äldsta i sitt slag af de
närmast staden belägna sågame. Men vattensågar fanns förut både i Tuna och
Indals socknar. Sedermera under 1700-talet anlades den ena sågen efter den
andra, så att 1771 funnos ej mindre än »52 grofbladiga sågar», och en
fin-bladig såg i Liden. Vattensågar uppstodo i öfriga Norrlandsprovinser
synnerligast der naturen i elfvarnes vattendrag bildat fall och forsar.

Medelpads gynsamma läge omkring de stora pulsådrorna Ljungan och
Indalselfvens nedre lopp hvilkas källor upprinna vid riksgränsen, och med en
mängd tillflöden från Norge och Svenska Lappmarken taga sitt lopp genom
Heijedalen, Jemtland, här och der bildande vattenfall och forsar, som användtf
för industriela ändamål och särskildt i vår tid börjat för olika slags anläggningar
tagas i än vidare anspråk, gör dess hufvudort, Sundsvall, särdeles lämplig för atl
der med tiden skulle uppstå ett större industricentrum.

Att trävarurörelsen under början af 1700-talet ej var mycket stor är
allmänt kändt, men i slutet af förra och detta århundradets början ökades exporten
til! utlandet allt mer och mer. Bland de män som under 1600-talet intogo en
framstående plats var Medelpads förste häradshöfding Eric Theet som 1685 anlade
det 2 mil ifrån staden belägna Lögdö Jembruk. och Landssekret. Blix anlade
Galtströms Jembruk 1673. Af .700-talets män, som med energi egnadesig ål
bruks- och trävarurörelse och äro dess skapare i Medelpad vilja vi här nämna
magister Isak Nordberg, handlanden Petter MOtzell i Sundsvall, borgmästarna
joh. Smaneus (.727) och Eric Stridsberg (.75»)- Brukspatron Mathias Kräpp
och hans broder Daniel samt hans söner Mathias och Filip Krapp.

Så anlade Nordberg och MfltzeU Norafors Jernbruk 1785. Smaneus
Sörfors Jernbruk 1765, M. Krapp, Lagfors Jernbruk ’74’, Stridsberg
Granlo-holms knipphammare .75»- De flesta af dessa verk hade äfven vattensågar.

Från 1850-talets början uppträder den ene efter den andre som skapare
af nya lastageplatser och ångsågar för den industri, som alltid intagit ett af
| största rummen i Sveriges export och äfven ett af största i allmänna
verlds-j handeln. Bland dessa män vilja vi endast nu nämna för längre och kortare tid
sedan bortgångna såsom Dickson, Kempe, Bunsow, Enhörning, Hedberg,
Wikström, Hammarberg m. fl, hvilka i bolag och hvar för sig anlade lastageplatsema
| och de stora ångsågarna, hvaraf så många äro belägna inom denna provins och
Sundsvalls stads närhet

En af de första som i större skala böljade export af trävaror på
utlan-j det var grundläggaren och skaparen af det verk — öfver hvars utveckling och
biografiska data vi här nedan skola söka gifva en historik —
grosshand-| laren Johan August Enhörning.

Redan vid 25 års ålder eller 1849 öppnade Enhörning i Sundsvall en
[ diversehandel, men detta fält med dåtida ringa omsättning var för litet för den
arbetssamme och framåtsträfvande mannen, hvarför han år 1854 äfven böljade
handel med trävaror å den plats, der n. v. Kubikenborgs ångsåg är belägen
och exporterade »fyrkantvirke» och s. k. Hollandstimmer.

Emellertid ansåg den framsynte mannen att sågadt virke vore en bättre
gifvande utförselvara, och anlade vid Ljustorpån Uddefors Vattensåg, med 2
I ramar och kantverk. Sågen ombygdes och förbättrades 1863 men nedlades 1868.

Försågningen var då cirka 20,000 timmer pr år.

Ar 1868 anlades å förutvarande lastageplatsen Kubikenborgs ångsåg
| med 3 ramar och kantverk jemte klyfsågar och kort derefter insattes ytterligare

Derjemte anlades 1875 ett hyfleri med en hyfvelmaskin, efter kort tid
j insattes ytterligare en hyfvelmaskin.

Grosshandlaren J. A. Enhörning var född den 8 sepL 1825 i Dalame,
och afled å Kubikenborg den 7 mars 1885. Med honom bortgick en man af
den »gamla goda stammen», och i sitt stora verk har han rest sig en
minnes-stod, hvarjemte hans personlighet alltid skall minnas som ett föredöme, och många
äro de som af honom fingo ett godt råd, hvarjemte hans hjelpsamhet i alla
af-seenden aldrig förnekade sig. Mot sina många underlydande utöfvade han en
patriarkalisk omtanke och omvårdnad. Grosshandlaren Enhörning var vid sin död
sedan 1882 riddare af K. W. O.

Efter egarens frånfälle 1885 ombyggdes och utvidgades ångsågen till
8 enkla ramar förutom kantverk och klyfsågar, samt anlades elektricitetsverk
för belysning af såg, hyfleri och trädgårdar.

Ar 1896 ombyggdes och utvidgades hyfleriet till 4 hyfvelmaskiner
I jemte 4 klyfsågar.

Efter grosshandlare J. A. Enhörnings timade frånfälle fortsattes aftären
från 1885 af hans efterlefvande enka, fru Wilhelmina Christina Enhörning, född
j Asp, med da varande inspektören E. A. Enhörning såsom disponent under
hvil-1 kens insigtsfulla ledning affären ytterligare utvecklades.

Efter enkefru Enhörnings frånfälle 1889 innehades för någon tid affären
af förenämnde Enhörning, som år 1891 bildade J. A. Enhörnings
Trävaruaktie-j bolag med ett inbetaldt aktiekapital af 300,000 kronor i aktier å 3,000 kronor
; och öfvergingo derefter samtlige verk och egendom till bolaget, hvari
för-j utvarande egaren sjelf ingick som största delegare och öfvertog såsom
disponentdirektör ledningen af detsamma. Under hans direktörskap är det som de
i största utvidgningarne af ny- och tillbyggnaderna vid verket företagits, så har
ångsågen från att hafva 4 ramar förändrats så att:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:54:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/3/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free