- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 3 /
389

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderfors Bruks Aktiebolag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Söderfors Bruks Aktiebolag.



Bland vårt lands många och betydande bruksegendomar intages, hvad såväl ålder som storlek och betydenhet angår, en af de främsta platserna
af det, äfven för sin naturskönhet ryktbara, Söderfors bruk.

Söderfors, som numera tillhör det 1872 bildade Söderfors bruks
aktiebolag och omfattar jernbruk med masugn, martinverk, lancashiresmide, valsverk
mftrverk, grof-, stål- och redskapssmide, stål- och tackjernsgjuteri, mekanisk
verkstad, tillverkning af skrufstycken, smidesstäd och ankare, är beläget inom
Söderfors socken, Tierps tingslag och Örbyhus fögderi af Upsala län.

Sjelfva bruket är anlagdt på den en mil långa och en qvarts mil breda
af Dalelfven kringflutna Jörtsöri, alldeles vid gränsen mellan Upland och
Gestrik-land. Strömmen, vid hvilket bruket är beläget, och som skänker det dess
drif-kraft, på samma gång som egendomen dess förnämsta naturskönhet, kallas
Söderforsen af den anledning, att den är den gren af Dalelfven, som flyter söder
om Untra by, den enda bebygda platsen i trakten, vid den tid då strömmen
erhöll sitt namn, eller på 1500-talet.

Så långt tillbaka som ända till reformationsseklet gå väl icke brukets
anor. Men redan under det nästa, vår svenska storhetstids århundrade, böijar
dess historia. Dess grundläggare var den i vår svenska jernhandterings häfder
väl bekante Klas Depken, adlad med namnet Ankarström. 1 lan var bergmä
stare i orten samt delegare i det närbelägna Elfkarleöns bruk och hade i dessa
sina egenskaper lärt känna Söderforsens beskaffenhet och de förträffliga
egenskaper Jörtsön egde för anläggandet af ett jernbruk med ankarsmide. Han
fattade också snart det beslutet att försöka fa för en dylik anläggning exploitera
forsen. Sedan han till amiralitetets belåtenhet vid Elfkarleön smidt ett parti
ankaren, kallades han i januari 1676 till Stockholm, för att åtaga sig anläggandet
af en ordentlig ankarsmedja, och utverkade sig dervid af Carl XI en befallning
för bergskollegium att åt honom utfärda privilegier för ett dylikt verk, samt
upplåtelse af vattenkraften i Söderfors ström. Den 26 augusti 1676 erhöll han
upplåtelse för sin räkning, icke endast af strömfåran, utan äfven af kronan
tillhörig skog, jemte mulbete på Jörtsön. Från denna dag kan man sålunda säga
att Söderfors bruks historia daterar sig.

Det var emellertid icke utan protester och tvister som Ankarström, trots
dessa gifna privilegier, fick utföra sin plan. Egaren af den på Uplandsstranden
belägna egendomen Untra, hofintendenten Lejoncrona, ansåg sig ega äldre
rättigheter till strömfåran och sökte på allt sätt, med rättegångar och genom
inlagor till vederbörande myndigheter, hindra att Ankarström fick
exploiterings-rätten dertill. Tvisterna genomgingo många instanser, men slutades omsider
1680 dermed, att Ankarström och de medintressenter han skaffat sig, genom
riksrådets dom tillerkändes rätt att nyttja och bruka ankarsmidet efter
privilegiernas innehåll.

Arbetena på verkets anläggning hade, redan under det tvisterna pågingo
börjat, och nu var äfven stadfästelse på rätten dertill vunnen. Då emellertid
anläggningen ej blott var kostsam, utan äfven, innan egotvisterna voro afgjorda,
ett vågsamt företag, hade, som ofvan är nämdt, Ankarström skaflat sig
medm-tressenter för planens utförande. Dess. voro assessorerna i Svea hoffätt Mar. |
kus Cronström samt i Bergskollegium Johan Funck, hvilka med Ankarström
bildade bolag på vilkor, att de alla tre skulle lika dela såväl omkostnader som
blifvande vinst De tre kunna således räknas som Söderfors föret, egare

De anlade verket och började den första driften der. Sedan skulle det
emellertid gå genom många händer, innan det omstder mköptes af den släkt,
den Grillska, vid h.ars namn de viktigaste skedena , dess h,stona äro knutna,
och hvars ättlingar, till största delen tillhörande familjen Tamm, detGhr hvilka än
i dag äro brukets hufvudegare såsom innehafvare af de flesta aktrerna . det*

1 bolag, hvilket bildades 1872, för att på modernare grund ordna
eganderättsför-hållandena bland de många lottegarne i det gamla bruket.

Bland de skilda män som innehade Söderfors, innan det kom i den
Grillska familjens ego, sedan genom döden det mellan Ankarström, Cronström
I och Funck bildade bolaget upplösts, må här endast nämnas en, direktören Karl
I Silderman, adlad Gyllenstedt, genom hvars kunskaper och driftighet verket i
| mycket förbättrades.

1748 var det som bruket genom köp från de förra innehafvarne
öfver-gick i den Grillska slägtens ego. Det försåldes nämligen den 15 juni detta
år af hofmarskalken Broman, som då var dess egare — sedan han inköpt det
af de Lejoncronska arfvingarne, tillhörande den familj, i hvars ego det kommit
närmast efter upplösningen af det Ankarströmska bolaget — till brukspatronen
Klas Grill samt grosshaudlaren i Stockholm Mikael Hising, hvilken senare
emellertid 1750 genom byte med andelar i Gysinge bruk öfverlät det i dess helhet
till sin medintressent, som sålunda då blef ensam egare deraf. Från 1 750 eller
under 150 år har sålunda Söderfors tillhört den familj, hvars ättlingar och
arf-tagare ännu den dag som i dag är bilda stammen af delegarne i det
aktiebolag, som nu eger bruket

Klas Grill, en i vår odlings häfder mångsidigt framstående man,
efter-lemnade i sitt äktenskap med sitt syskonbarn Anna Johanna Grill d. ål två barn,
en son och en dotter, af hvilka sonen, brukspatron Adolf Ulrik Grill, efter
för-äldrarnes död blef ensam innehafvare af Söderfors. Han arbetade rastlöst för
egendomens utveckling och försköning samt grundläde der bl. a. den ryktbara
naturhistoriska samling, Grillska zoologiska museet, som var inrymd i en af
huf-vudbyggnadens flyglar, till dess den 1828 af hans arfvingar skänktes till
vetenskapsakademien. Hans maka Anna Johanna Grill d. y. intager äfven i
egendomens historia ett framstående rum. Förnämligast genom hennes försorg
an-lades der den härliga engelska park, som är en af ställets förnämsta
sevärdheter.

Efter hennes död tillföll Söderfors hennes farbröders och fasters barn
Abraham och Antony Grill samt fru Anna Maria Gemnich, född Grill, och af
deras arfvingar är det aktiebolag till allra största delen är bildadt, som nu
sedan 1872 innehar bruket

Disponent blef vid fru Anna Johanna Grills död 1809 brukspatron
Jo-j han Abraham Grill, han ötverlemnade 1814 styrelsen till sedermera friherren
j Per Adolf Tamm, som innehade den under hela 42 år och ledde skötseln af
den omfattande verksamheten så till samtliga delegares belåtenhet, att, som en
; gärd af deras tacksamhet, öfver honom präglades en medalj. Vid hans död
[1856 öfvertogs disponentskapet af hans systerson, brukspatron Karl Östberg på
j Eltkarleön, hvilken åter vid sin död 1865 efterträddes af sin broder,
häradshöf-ding Gustaf Östberg. Vid hans död 1871 biel grefve Otto Cronstedt, under
hvars tid det nuvarande aktiebolaget bildades, disponent Disponent är nu
ledamoten af riksdagens Första kammare, brukspatron P. G. Tamm.

Hvad bruksrörelsens utveckling angår, så gick den till en början
temli-gen långsamt, detta beroende på flere omständigheter, förnämligast den, att bruket
under långliga tider fick vänta på likvid från kronan för de ankaren, som det för dess
räkning tillverkade. Så småningom uppdrefs dock rörelsen, dels tack vare
le-darnes driftiga verksamhet, dels tack vare privilegier och monopol, som
tillerkändes bruket, deribland privilegium på stångjernssmide från år 1686.

Utvecklingens gång kan man se af följande öfversigt, hämtad ur brukets

böcker. 1686 tillverkades vid bruket 391 skeppund och 8 lispund ankaren

samt 74 2 skeppund och 11 lispund stångjern, hvatjemte kolintägten då var

13685 läster. År 1700 hade nämda tillverkningar och kolintägt stigit till respek-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/3/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free