Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- [56] I. Konungens statsråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RIKSKALENDERN.
[56] I. Konungens statsråd.
Riksrådet var redan på 1200-talet en utbildad
institution i Sverige, men det är först i Magnus
Erikssons landslag, från midten af 1300-talet, man
finner närmare bestämmelser om dess sammansättning
och befogenheter. Rådet bestod under medeltiden
af representanter för det högre prästerskapet,
hufvudsakligen biskoparne, och den världsliga
aristokratien, men under 1520-talet försvinna
biskoparne ur rådet i följd af reformationens
införande. Rådet deltog ännu icke i behandlingen
af löpande regeringsärenden, utan sammankallades
endast emellanåt till särskilda rådsmöten eller till
herredagar och riksdagar. Först under 1600-talet blir
riksrådet en i hufvudstaden ständigt samlad myndighet;
det blir under Gustaf II Adolfs frånvaro upprepade
gånger tillförordnad regering och får stadigvarande
uppdrag att utöfva konungens domsrätt. Rådets
förnämsta medlemmar, de fem höga riksämbetsmännen –
riksdrotsen, riksmarsken, riksamiralen, rikskansleren
och riksskattmästaren – utgöra enligt 1634 års
regeringsform drottning Kristinas förmyndarregering
och äro chefer i kollegierna, under det att andra
riksråd blifva ledamöter i dessa. Under Karl XI:s
tid upphäfdes de fem höga riksämbetena, och rådets
direkta tjänstgöring i kollegierna upphör småningom,
i synnerhet sedan uti 1720 års regeringsform
föreskrifves, att presidenter i kollegierna, med
undantag af kanslikollegium, skulle utses bland
personer utom rådet. För öfrigt förändrades rådets
ställning till konungen och riksdagen under tidernas
lopp, beroende på statsförfattningens
olika beskaffenhet under det karolinska enväldet,
då benämningen kungligt råd användes i stället
för riksråd, under frihetstiden och Gustaf III:s
tid. Hela det gamla rådet upphäfdes slutligen af
den sistnämnde 1789, då dess uppgift att utöfva
konungens domrätt öfvertogs af högsta domstolen
och dess öfriga befogenheter af konseljen och rikets
allmänna ärenders beredning. Enligt 1809 års
regeringsform infördes benämningen statsrådet, och
detta skulle bestå af en justitiestatsminister, en
statsminister för utrikesärendena, sex statsråd samt
hofkansleren, hvarjämte vederbörande statssekreterare
(se nedan under Kungl. Maj:ts kansli) ägde säte och
stämma i statsrådet såsom föredragande. Statsrådet
omorganiserades 1840, då hofkanslers- och
statssekreterareämbetena upphäfdes, och statsrådet
kom att bestå af sju departementschefer, däribland
de båda statsministrarne, och tre konsultativa
statsråd (kungl. cirkuläret den 16 maj 1840). Genom
grundlagsändring 1876 bestämdes, att konungen bland
statsrådets tio ledamöter skall utnämna en att vara
statsminister och statsrådets främste ledamot, och
genom grundlagsändring 1900 tillkom ytterligare en
departementschef (jämf. nedan under Kungl. Maj:ts kansli).
Aflöning. Ministern för utrikesärendena 24,000 kr.,
öfriga departementschefer 17,000 kr., statsråden
utan departement 12,000 kr. Statsministern åtnjuter
som lönefyllnad utöfver den lön honom såsom ledamot
af statsrådet eljest tillkommer 6,500 kr.; dock att
hans sammanlagda årslön ej må öfverstiga 18,500 kr.
Statsminister
H. exc. LINDMAN [5], f. 62; 06 29/5.
Minister för utrikesärendena
H. exc. TROLLE [5], f. 63; 05 7/11.
Statsråd
PETERSSON, Gustaf Albert, KmstkNO, f. 51; chef för
Justitiedepartementet 06 29/5.
PETERSSON, Per Alfred, KNO1kl, LLA, f. 60; chef för
Jordbruksdepartementet 06 29/5.
HEDERSTIERNA, Carl Fredrik Vilhelm, jur.kand., KNO1kl,
f. 61; 06 29/5.
HAMMARSKJÖLD, Åke Hugo, arkitekt, KNO1kl, KVO2kl,
LLA, f. 45; chef för Ecklesiastikdepartementet 06 29/5.
ROOS, Gustaf Wilhelm Alexander, landssekreterare i
Blekinge län, KNO1kl, f. 59; 06 29/5.
SWARTZ, Carl Johan Gustaf, KNO1kl, KVO1kl, StkPOdaC,
f. 58; chef för Finansdepartementet 06 29/5.
HAMILTON, Hugo Erik Gustaf, grefve, jur.kand.,
landshöfding i Gefleborgs län, KNO1kl, KVO1kl,
RPrRÖO2kl. m. kr., RNS:tOO, RSpCIII:sO, f. 49; chef
för Civildepartementet 07 4/12.
EHRENSVÄRD, Carl August, grefve, kommendör vid flottan, KSO2kl, KStBrVictO1kl, KinDrO2kl, KNOranNassO, RPrKrO2kl, OffBLeopO, RNS:tOO, RPS:tJakO, RÖJKrO3kl, LKrVA, LÖS, f. 58; chef för Sjöförsvarsdepartementet 07 4/12.
MALM, Olof Bernhard, generalmajor, KSO1kl, RNO, KDDO1gr, RPrRÖO2kl, LKrVA, f. 51; chef för Landtförsvarsdepartementet 07 31/12.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:17:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rikskal/1908/0133.html
