- Project Runeberg -  Svensk rikskalender / 1909 /
50

(1905-1909)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[57-58]

Konungens högsta domstol. —

Kungl. Maj:ts kansli.

[57] II, Konungens högsta domstol.

Konungens domsrätt, som omnämnes redan i
landskapslagarna, utöfvades ända till början af
1600-talet på ting i landsorten, räfst- och
rättare-ting. eller vid konungens hof. Efter åtskilliga
reformförsök under de första Vasakonungarnes
tid uppdrogs konungens domsrätt enligt
rätte-gångsordinantien af 1614 åt en konungslig hofrätt,
men redan följande år fick man rätt att begära
revision af hof rättens dom hos Kungl. Maj:t, och
konungens domsrätt kom, bl. a. enligt instruktion
den 30 maj 1630. att utöfvas af’rådet, sedermera
i denna egenskap kalladt Revisionsrätt eller
Justi-tierevision, ända till 1789. då den nuvarande Högsta
domstolen upprättades (förenings- och
säkerhetsakten § 2, kungl, förordnande den 15 maj 1789).
Enligt 1809 års regeringsform (§ 17 i dess
ursprungliga lydelse) skulle Högsta domstolen bestå af tolf
ledamöter med titeln justitieråd. Längre fram
bestämdes, att Högsta domstolen skulle arbeta på
två afdelningar och utgöras af 16 justitieråd (kungl,
stadgan den 23 okr 1860). Antalet ökades genom
lagen den 26 mars 1897 till 18 justitieråd, tidvis
arbetande på tre afdelningar. Genom lagen den

20 juni 1905 föreskrefs, att intill 1908 års utgång

21 justitieråd skola arbeta på tre afdelningar, och
genom lag den 8 maj 1908 har förordnats, att
högsta domstolen skall utgöras af 21 justitieråd,
intill dess ny lag ang. domstolens tjänstgöring
på afdelningar träder i kraft. I vissa fall kunna
mål handläggas af Högsta domstolens afdelningar
samfälldt (kungl, stadgan den 20 juni 1905).
Rörande krigsrättsmål gäller, att tvenne
militärpersoner af högre grad, dem konungen härtill
förordnar, skola sådana mål i Högsta domstolen
öfvervara och däröfver rösta. Konungen äger i
Högsta domstolen, liksom förut i
Justitierevisionen, tvenne röster i de mål, hvilkas
föredragning och afgörande han för godt finner att
öfvervara. Alla högsta domstolens beslut
utfärdas i konungens namn.

Aflöning för justitieråd 13.000 kr. (lön).

Justitieråd

Lilienberg, Gustaf Robert, KmstkNO, KDD02gr,
f. 41: 87.

Carlson. Karl Gustaf, jur. o. fil.dr, KmstkNO, f.50:89.

Lindbäck, Karl Georg, KmstkNO, f. 46: 92.

Claëson, Nils Ludvig Alfred, förutv. statsråd,
KmstkNO, f. 48: (92—98) 02. .

Tho|lander, Axel Ferdinand, KmstkNO, f. 48; 97.

Billing, Herman, jur.dr, til.kand., KmstkNO. KDDO
2gr, f. 49; 97.

Bohman, Hugo Erik Mauritz, KmstkNO, f. 52; 97.

Ramstedt, Johan Olof, förutv. statsminister, K
mstkNO, ENS:tOO, f. 52; (98—02) 05.

Westring, Hjalmar Georg, jur. dr, förutv. statsråd,
KmstkNO, StkDDO, KNS:t0011d, RRSitAnO
2kl, f. 57; (98—01) 05.

Cassel, Carl Edvard, jur.kand., KmstkNO, f. 53; 98.

Grefberg, Ernst Wilhelm, KmstkNO, f. 45; 98.

Quensel, Olof Eberhard Carl. jur.kand., KNOlkl,
f. 55; 02.

Silverstolpe, Karl Fredrik, KNOlkl,LMA,f. 54; 02.

Marks von Wurtemberg, Erik Teodor, frih., jur.
dr, fil.kand., förutv. statsråd, KNOlkl, KNS:t

OOlkl, LM A, f. 61; (03—05) 06.

Petrén, Johan Edvard, jur. kand., förutv.
statsråd, KNOlkl, f. 63; 05.

Sundberg, Gustaf Emil, KNOlkl, f. 63; 06.

Borgström, Axel Gustaf Sven, RNO, RVO, f. 62; 07.

Skarstedt, Sigfrid Adalvard, jur.dr, fil.kand.,
RNO, f. 67; 08.

Bergman, Bror Otto, jur.kand., KN02kl, f. 65; 08.

Gullstrand, Edvin, jur.kand., f. 63: 08.

Berglöf, Erik Anshelm, RNO, f. 67; 08.

III. Kungl, Maj:ts kansli,

Under medeltiden, åtminstone från 1200-talet,
omtalas en kansler, vanligen tillhörande det högre
prästerskapet, såsom konungens biträde vid
skrif-göromål. Ämbetet förekommer äfven under större
delen af Vasaregenternas tid jämte sekreterare och
skrifvare, och hela denna personal, som hade till
uppgift att uppsätta, inskrifva och expediera kungl,
bref och andra aktstycken samt att mottaga och
förvara inkommande handlingar, började under
Gustaf I:s tid kallas Kansliet. Ett ordnadt
ämbetsverk med rikskansleren såsom chef blef dock
kansliet först under Gustaf II Adolfs och Kristinas
tid. särskildt genom 1626 års kansliordning och
1634 års regeringsform. Sedan
rikskanslersämbetet upphäfts 1680, • hade kansliets chef titeln
kanslipresident ända till 1809, utom några år på
1790-talet, då rikskanslerstiteln återupplifvades,
hvarefter utrikesstatsministern var kansliets chef
till 1840. Redan på 1500-talet börjar en viss
arbetsfördelning i kansliet genomföras, men en
stadgad ordning i detta hänseende inträdde först
med kansliordningarna af 1713, 1719 och 1720.
Enligt de båda sistnämnda delades kansliet i
följande >expeditioner : en Revisionsexpedition för
alla -till justitien hörande ärenden» samt tre
statsexpeditioner, nämligen en för utrikesärenden
(Utrikesexpeditionen), en för ärenden rörande
krigsmakten till lands och vatten
(Krigsexpedi-tionen) samt en för öfriga inrikesärenden (Inrikes-

expeditionen). Enligt kansliordningen af 1773
upprättades en fjärde statsexpedition, Handels- o.
finansexpeditionen, och 1789 tillkom ytterligare
en ecklesiastikexpedition. Båda dessa indrogos
1793 men återupprättades 1809.
Statsexpeditionernas chefer hade i regeln titeln statssekreterare.
Vid kansliets omorganisation 1840 upphäfdes
stats-sekreterareämbetet, och statsråden själfva blefvo
chefer för »departementen», som kansliets
afdelningar nu kallades, ett nytt
justitiestatsdeparte-ment upprättades, och krigsexpeditionen delades
i två : Landtförsvarsdepartementet och
Sjöförsvars-departementet (kungl, stadgan och cirkuläret den 16
maj 1840). Genom en ny omreglering enligt kungl,
stadgan den 31 mars 1900 inrättades
Jordbruksdepartementet. Se vidare nedan under
departementen.

Jämte sin gamla uppgift hade kansliet alltsedan
1600-talet äfven haft beslutanderätt i vissa ärenden
(både inrikes- och utrikes-) i egenskap af
»kollegium». Kanslikollegium upphäfdes 1801 men
ersattes sedan delvis af kanslersgillet (1801—1809)
och kanslistyrelsen (1809—1833).

Nu gällande instruktion är utfärdad den 7 juni
1878, med ändringar den 8 dec. 1904 och den 30
dec. 1905, för ämbets- och tjänstemännen i Kungl.
Maj:ts kansli utom Utrikesdepartementet samt
Nedre justitierevisionen och justitiekansleren.
Angående dessa se nedan.

50

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 19:27:07 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rikskal/1909/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free