Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket är bättre i väster än i öster. Klåendet och oginheten tilltaga i
riktning från Muonionniska mot Kuolajärvi bland den
bastardbefolkning där bor. I synnerhet i norra Kuolajärvi är folket illa
beryktat för opålitlighet, renstölder m. m. Känt är också vilken
framgång den plundrande bolsjevikskaran hade bland befolkningen
därstädes år 1922. Eljest äro lapparna eller voro åtminstone under
frihetskriget mycket hängivna den vita saken. Dessa småväxta
lappbastarder ha också gjort sig illa kända i de truppförband, där de
tjänat. Man satte engång en avdelning »kortväxta karlar från
Kuusamo och Kuolajärvi» att vakta ett kronans upplag, men de måste
samtliga straffas, emedan de gjort sig skyldiga till stöld.
OHÖVISKHET.
Utom för näsvishet och närgångenhet anklagar man ofta
lapparna för ohöviskhet, om nu dessa egenskaper överhuvudtaget kunna
skiljas från varandra. Sant är visserligen, att lapparna lätt bliva
påträngande och att man ofta blir besviken, om man visar sig alltför
familjär mot dem, men obelevenhet ligger eljest icke i lappens natur.
Engelsmannen Matthew Consett skriver i sin reseberättelse
(slutet av 1700-talet): »Men försynen har kastat en stråle av
tillfredsställelse även bortom den gränslinje, som skiljer lapparna från
övriga, civiliserade nationer. — De finländare, som jag fick se
antingen i omnejden av Torneå eller i staden själv, tycktes mig vara av
grövre gestalt och mindre civiliserade till sina seder än lapparna. —
Dessa resa (från Torneå marknad) icke spridda och utan ordning,
utan ordnade efter en viss metod. Även i denna karavan härskar en
lagbunden rangordning, och den äldste har äran att fara främst.»
Norrmannen Helland, som begagnar sin landsman Fredr. Rodes
»Optegnelser fra Finmarken» av år 1842 som källskrift, säger, att
»lapparna i grunden äro hövliga och beskedliga; då de i många fall
synas vara det motsatta, så beror detta ofta av brist på
levnadsvett och begrepp om det vi anse för hövlighet. Lappen kan fråga om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
