Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
öfvergick sålunda till fabeldikten, som Hr den gnomiska
poesiens andra form. Åtminstone se vi, att hos
Hebreerna länkespråken under G. Testarn, nådde sin högsta
utbildning och att deremot fablerna alldeles saknades
och först i N. Testarn, blefvo representerade af d. s. k.
parablerna. Hos Grekerna böljar fabeldikten (Esopus)
först vid den tid, då tänkespråksdikten stigit till sin
höjd (Solon, Theognis). Ändtligen inträder den
gnomiska poesien i eti tredje utvecklingsstadium. Här
tillkommer icke blott en större åskådlighet, ulan de
egent-liga tänkespråken omvexla hür med stycken af helt
annan art. Formen för det hela blir här antingen
berättande och novellartad, hvari röjer sig en öfvergång till
Epopeen, eller ock dialogisk och rikt omvexlande, hvari
röjer sig en öfvergång till Drajiiat.
Till följe häraf kunde det synas, som stode det
gnomiska ännu i poesiens förgård. Olika ästhetici föra
det också än till det episka, än till det lyriska
skaldeslaget. Vi böra, Tör en redigare uppfattning, anmärka,
att vi hftr, på grund af en företrädesvis nära
förvandt-skap, hänföra den gnomiska poesien och serskilt
Orientens gnomiska poesi till det episka.
Då det här är vår uppgift att framställa en
jemförande öfversigt öfver Orientens gnomiska poesi, bör
frågan om betydelsen af ett sådant företag i allmänhet
icke vara för oss främmande. Vigten af en sådan
jemförelse beror på, hvilken vigt den ifrågavarande poesien
sjelf eger. Alt denna för literaturhistorien är vigtig,
följer af det redan anförda. Men den är vigtig äfven
för skaldekonsten. Den ofta uppkastade frågan, med
hvilken rätt det didaktiska i allmänhet och serskilt det
gnomiska, för såvidt detta är didaktiskt, kan sägas
tillhöra skaldekonsten, besvara vi här icke. Den ligger
atom vår uppgift, då vi från början förutsatt tillvaroa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
