Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•232
2) Den anglosachsiska öfversättningen.
Denna öfversättning omfattar endast de fyra
Evangelierna, och är gjord, icke efter grundtexten, icke heller
efter V. Vulgata, utan efter en äldre latinsk öfversättning.
Denna version tillhör tiden närmast efter kristendomens
införande bland Anglosachsarne på 500-jzß00-talet.
3) Den götiska öfversättningen.
Sedan omkring 350 e. Chr. Vestgöterna, som i
folkvandringarnas början bosatt sig vid nedra Donau, genom
sin biskop Ulphila erhållit alfabet, fingo de ock från samma
gifmilda hand en bibelöfversättning, den s. k. götiska.
Denna öfversättning är gjord omedelbart från
grundtexten. Af N. Testamentet är en stor del ännu i behåll. Ett
exemplar af öfversättningen af de fyra Evangelierna är
bekant under namn af Codex Argenteus. så benämd,
emedan bokstäfverna äro af guld och silfver, gjorda
medelst guld- och silfverlameller, som intryckts på det
purpurfärgade pergamentet. Denna codex, som sannolikt
utgått från Italien, tillhörde under en sednare tid abbotstiftet
Werden i Westphalen, fördes derifrån till Prag, derifrån
den under trettioåriga kriget togs af Svenskarne - och
förlades i Upsala bibliotek. Mattäus’ Evangelium har icke
obetydliga luckor. I sednare tider hafva äfven Hera andra
delar af denna märkvärdiga öfversättning blifvit upptäckta.
4) Den Nlafviska öfversättningen.
Denna är den, som af de gräkiska missionärerna
Cy-rillus och Methodius från Tessalonika på 800-talet gafs åt
de Slaviska folken. Den var gjord från grundtexten.
5) Den tyska öfversättningen.
Denna påbörjades af Luther under vistelsen på
Warth-burgs slott 1522 och blef efter hand fullbordad. Denna
öfversättning är märkvärdig genom sin flärdfrihet och höga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
