Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•268
det lian på sin höjd lät läsaren sjelf med sin tanke gå
tillbaka till deras grund, voro för Johannes blott en
re-llex af det underbaraste af allt underbart, hvilket han
såg i Jesu egen person inneboende. Derföre tyckes för
honom ingenting vara dyrbarare att framhålla, än de ord.
Herren talade 0111 sig sjelf och sitt förhållande till
Fadren. äfvensom hvad Johannes D. derom hade talat. Med
märkbar omsorg återgifver lian sådana uttryck, genom
hvilka Mästarens öfvermensklighet och fulla väsensenhet
med Fadren gjordes, icke allenast tydlig, utan ock
ovedersäglig; i detta syfte återgifver han ock på det
utförligaste sådana tal, hvari Herren hade likasom inlagt sin
gudomshärlighet och lät denna mer än annars erfaras.
Derföre är ock hela gången af hans framställning i viss
mening motsatt den. som vi tinna hos de öfriga
evangelisterna. Ty då dessa börja med att ställa fram
verkningarna och stanna dervid, eller på sin höjd dermed hänvisa
till deras öfvernaturliga grund, så börjar deremot den
historia, som af Johannes framställes, i sjelfva det innersta
från evigheternas evighet varande gudomsväsendet,
uppvisar deri Jesu Nazareni första och egentliga härkomst
samt upphofvet till all den salighet, som i honom kommit
menskligheten till del, fortgår från denna Jesu eviga födelse
till hans födelse i tiden, genom hvilken Gud blef
menniska. Under det de förra börja med tilldragelserna i tiden
och det menskliga och på sin höjd visa tillbaka derifrån
till det eviga ocli gudomliga, börjar deremot Johannes
med det eviga, och visar huru detta träder in i tiden och
i tiden skapar ett rike af evig och ovansklig härlighet. Och
denna formela olikhet är det fäderna åsyftade, då de till
skilnad från de tre första Evangelierna, som de kallade
ett evccyyefaov aio^iari/.nv, kallade Johannes Evangelium ett
evayylh or jtvevf-iaTiv.ov.
3. Hvad åter beträffar de - tre första Evangelierna för
sig, så har den mera påfallande likhet, som dem emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
