Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafva inverkat, flock så, att dessa icke få anses hafva
omedelbart bestämt någon enskilt författares tillgöranden,
vare sig i att upptaga eller utelemna något, som i Jesu
lif förekommit. Utan tvifvel hade våra ifrågavavande
Evangeliers sammansättning och hela karaktär en mera
objektiv grund, än det tillfälliga förhållandet, att en enskilt
evangelist antingen egde t. ex. någon skriftlig anteckning,
som af den eller den händelsen kommit honom i
händerna eller ock saknade en sådan; den berodde fastmer
på den gestalt, som kunskapen om Jesu lif hade hos en
församling i dess helhet antagit, och den, så att säga,
mera kanoniska karaktär, som denna kunskap just
derigenom erhållit, Den sjelfförsakelse och den kärleksfulla
omsorg, hvarmed den apostoliska församlingen sökte att
från falska föregifvanden och tillsatser, såsom ock från all
godtycklighet, bevara Jesu historia, förvissar oss härom,
och tvingar oss att, icke blott för de synoptiska
Evangeliernas likhet och öfverensstämmelse, utan ock för deras
skiljaktighet antaga en relativt objektiv grund ’).
’) I kraft af dn nu nämda olikheterna med afseende på ton och
stämning hos Jesu bekännare på olika orter, kan det sanningsenligt
talas om 1) en mera universelt judisk, 2) en jakobinsk-petrinsk och
3) en paulinsk riktning på den apostoliska tiden; icke i den af
Tü-bingerskolan statuerade meningen, att en på väsendtlig skiljaktighet
i sjelfva läran grundad disharmoni och fiendtlighet skulle varit
rådande och i hvarandra bekämpande sekter splittrat församlingen.
Den karaktärsolikhet, som verkligen förefanns mellan de nämda
lär-jungakretsarna, inberäknad den i Efesus, der Johannes skref sitt
Evangelium, och som i Evangelierna återspeglas, gaf åtskilliga fäder,
såsom Irenäus och Hieronymus, anledning, att tänka sig de fyra
evangelisterna såsom fyra Guds tron uppbärande keruber (menniska, lejon,
oxe, örn). Detta föreställningssätt tyckes dock föga upplysande,
emedan man har svårt, att i de af Hezekiel omtalade kerubernas ansigten
se en passande sinnebild af de ifrågavarande olikheterna i
evangelisternas karaktär, hvarföre ock dessa sinnebilders tillämpning hos
olika författare på mycket olika sätt varierats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
