Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin allenarätt till brunnen och dess ledning, kunnat gå med på en
sådan bestämmelse i kontraktet med Gistrén som den, att “därest åt
någon annan antingen genom Konungens höga utslag eller någon å
dess vägnar vården öfver brunnen skulle tilldelas, detta contract
komme att alldeles upphöra,,, ty så står det verkligen att läsa däri.
Hvarför förutsätta en sådan möjlighet, då han var så säker på sin
sak? Eller var han i själfva verket mindre säker på den, då
kontraktet skrefs, än han sedan blef eller låtsades vara? Att hans
veder-part icke skulle underlåta att begagna sig af det gjorda medgifvandet
fick han snart erfara.
Gistrén och Lindvall blefvo honom nämligen icke svaret
skyldiga. 1 en vidlyftig och mångordig skrifvelse, Juni 1775, söker den
senare göra gällande, att det alldeles icke kunde vara tal om köp i
vanlig mening i ett fall som detta. Dels hade Faxe icke erlagt någon
köpeskilling, dels kunde brunnsinrättningen öfver hufvud icke gå i
köp, då marken såsom utskiftad från ett kronohemman tillhörde
kronan, medan byggnaderna egdes af den allmänhet, som medels
brunnsafgifterna bidragit till deras uppförande. Härtill kom nu
ytterligare den nyss anförda punkten i kontraktet rörande dettas
ogiltighet i händelse af intendentskapets öfverflyttande på en annan.
Uppgörelsen med Rundborg åsyftade icke eganderätt för Faxe, utan
nytt-jandeförmån för “rätte brunnsintendenten,, och hade bekräftats af en
kronofullmäktig, något som väl aldrig behöfts, om frågan ej gällt en
kronolägenhet. Af bifogadt intyg från Rundborg ådagalägges för resten
att Faxe ännu “ej på minsta sätt fullgjort,, kontraktet med honom,
hvadan Rundborg ärnade söka få det upphäfdt. Brunnar kunde öfver
hufvud icke vara privategendom, ty då vore brunnsgästerna
olyckliga, “som skulle köpa sitt vatten af en girig hushållare, hvilket
ovedersägligen strider med vår allernådigste konungs höga afsikter„. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
