Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
börd åtskilligt äldre hellenisk bildframställning" Niκη
βovdv-τovaa. Sättet för dödandet — instötandet av en kniv i tjurens
bringa — är sålunda ingenting för den ursprungliga
Mithra-traditionen kännetecknande. Tvärtom böra vi på grund av
Avestahymnernas vittnesbörd och med hänsyn till att Mithra
var en ljusgudomlighet såsom dennes egentliga vapen tänka
oss lans och pilar. I den åt Mithra ägnade yast 10 i Avesta
talas det om hans »falkfjäderförsedda pilar», hans »tusen
bågar» och hans »tusen skarptaggiga välgjorda spjut». På vissa
romerska monument bär Mithra också ett koger med pilar 1.
På sin färd genom Främre Asien har vidare Mithramyten
starkt påverkats av vissa föreställningar hos befolkningen i
dessa nejder. Det är mycket sannolikt, att man här har tänkt
sig, att tjurdödandet skett på sådant sätt, att djuret först
jagats med kastvapen av den som jägare 2 framrusande Mithra
och att sedan, då tjuren drivits in i grottan 3, dödandet skett
genom ett slag med den heliga dubbelyxan, den främreasiatiske
himmelsgudens urgamla emblem. Vi ha all anledning att
förmoda, att en snarlik uppfattning av händelseförloppet
förefunnits hos den persiska ljusreligionens anhängare inom det
ett halvsekel före vår tideräkning ännu så mäktiga
Mithri-datiska Svartahavsväldet (Pontus) 4. Då Weserrunornas
formkaraktär, såsom ovan framhävts och i det följande
ytterligare skall belysas, tydligt pekar hän på ett
grekiskt-go-tiskt ursprung, ligger det helt nära till hands att antaga,
att de germaner, som utfört ristningarna på dessa föremål,
fått sina föreställningar om tjurmysteriet från
Svartahavskustens iraniserade hellener och helleniserade iranier (sarmater,
1 Jfr Cumont, Textes et monuments figurés etc, I, 1899, s. 183. Det
nyupptäckta Mithratemplet i Dieburg har bl. a. en skulptur föreställande
Mithra med båge, jfr Römisch-germanische Forschungen, I, 1928, s. 29, avb. 28.
2 Att Mithra tänkts som en jägare, framgår bl. a. därav, att hans
följeslagare är en hund (jfr härom ytterligare § 35), som jägare till häst
framställes Mithra på den stora kultbilden i Dieburg.
3 I Mithrareligionen är som bekant grottan och dess avbild, det
underjordiska spelaeum, gudstjänstlokalen med en högrelief föreställande den
tjurdödande Mithra, av central betydelse.
4 Om denna trakts grotthelgedomar m. m. jfr Cumont, Studio, Pontica,
II, 1906, s. 367 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
