Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
dagar, visade sig nog oförsynt att icke ens vilja trdstas af
salig farmors vackra och visa tänkspråk.
Den alltför svaga fru Emerentia hade väl känt sig
sårad häraf, men det oaktadt icke längre än några timmar
kunnat se sin dotters dåliga lynne utan att slutligen göra
den af mödrar så vanliga frågan:
"Är det då ingenting, alldeles ingenting, kära mitt lilla
barn, som kan muntra dig?"
Den unga flickan såg upp med ett utseende, som
tillkännagaf den fullkomligaste misströstan.
"Hitta på du, hvad som helst, mitt gryn — du skall
nog få det, såvida det är möjligt!"
Länge lät Blenda bedja sig, ja, krusa sig: hon visste
alldeles icke något, som i minsta mån kunde motsvara det
höga nöje, hvilket genom hennes lilla opassligbet gick
förloradt och hvilket — det var just det aldra värsta —
kanske icke mer komme att erbjudas. Detta allt oaktadt
utbrast hon slutligen i ett:
"Ack, jag vet ändå en sak, men också blott en, som
skulle göra mig bra lycklig!"
"Nå, gudskelof för det, hvad kan det då vara, min
lilla engel — låt höra?"
"Något rätt narraktigt!"
"Narraktigt?"
"Ja, det erkänner jag förut."
"Lika mycket, blott det gör dig nöje!"
"Säg: sällhet!"
"Skynda dig då och tala, du lilla — dess förr
kommer du i besittning af din sällhet!"
"Men den kostar så mycket!"
"Vi ha ännu tie banko i behåll, efler vi ej behöfde
göra några inköp till helgen, ocb förslå icke de, så skola
promt örhängena på assistansen!"
"Det kommer icke i fråga, mamma: de kontanter vi ha
bli tillräckliga . . . Men gör jag icke orätt i au ta dem?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
