Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och samlade ur skriftställarna så många uppgifter om hvar
och en af dessa klasser som han kunde; han sökte på
sådant sätt finna hvar de särskilda cemeterierna lågo,
hur de benämndes, hvem som anlagt dem och hvilka
martyrer eller andra framstående personer i dem voro begrafna.
Med ledning af de uppgifter, han sålunda erhållit,
genomforskade han alla de katakomber, som han kände och sökte
tilldela hvar och en sitt riktiga namn. Att han därvid
ofta skulle misstaga sig ligger i öppen dag, om man
besinnar, dels att de vigtigaste af de Rossis handskriftliga
hjälpmedel då ännu ej voro kända, dels att hans
hufvudsakliga källor, martyrhistorierna, acta martyrum, äro i hög
grad förfalskade och att det först lyckats den allra senaste
tidens lärde, såsom de Rossi och Le Blant, att åtminstone
i några af dem skilja den ursprungliga kärnan från den
massa falska beståndsdelar, hvarmed medeltidens begär
efter att genom gräsligheter och underverk röra de
troendes hjärta, öfverhöljt densamma.
Den uppmärksamhet, som genom Bosios arbete i ännu
högre grad än förut fästes vid katakomberna, skulle
emellertid i visst hänseende blifva för dem ytterst fördärflig.
From andakt och måttlös samlingslusta, ja uselt
penningebegär arbetade hand i hand på deras förstöring. Det var
naturligt att hela den katolska kristenheten skulle känna
inbillningskraften lifligt berörd af tanken på de många
martyrer — i böljan ansåg åtminstone den stora
allmänheten alla grafvar i katakomberna tillhöra martyrer —
som här funnit sin hvilostad, och öfveralt sökte man
därifrån förvärfva sig reliker. Religiösa sällskap liksom
enskilda personer fingo af påfvarna tillåtelse att anställa
gräfningar. Visserligen utfärdades föreskrifter, afsedda att
fastställa hvar och hur relikerna funnits. Troligen
efterlefdes dessa föreskrifter föga, och öfver hela verlden spriddes
de målningar, bildverk och inskrifter, som skulle varit
blifvande forskare till ovärderlig nytta. Det gör fornforskaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
