Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kejsardömets tid vunnit insteg i Roma, hade förkärlek för
underjordiska begrafningsplatser. Vid slutet af andra
århundradet var den romerska campagnans mark undergräfd i
alla riktningar.[1] Dödgräfvarena sökte att undvika
hvarandra, men lyckades ej alltid. »Man finner midt in i
katakomberna en håla, där en Sabaziusprest — Sabazius var
en asiatisk, med Dionysios sammanstäld gudomlighet —
och några af hans lärjungar hvila; de kristna arbetarna
hade utan tvifvel träffat denna håla på sin väg utan att
vilja det, och den har för närvarande öppen förbindelse med
martyrernas grafvar». Äfven kätterska sekter såsom
gnostikerna lyckades, måhända genom bedrägeri, finna
begrafningsplats bland de rättrogna kristna. Så finna vi i
Prætextatus’ krypta inskrifter och bilder såsom Vibias dom,
Proserpinas bortförande (Bild 9) m. m.
Äfven romarna, hvilka som bekant under den senare
delen af fristaten och kejsardömets första århundrade
brukade bränna liken, hade ej från början haft detta grafskick.
Etruskerna, som, man må säga hvad man vill, i fråga om
alt hvad till det religiösa hörer, haft ett stort inflytande på
romarna, brände icke sina döda; man har funnit krigare
i full rustning i deras grafvar, och i Chiusi liksom i Castel
d’Assos dal kan man ännu se katakomber, som ej litet
påminna om de egyptiska. Enligt hvad den äldre Plinius
berättar, var bränningen under äldre tider okänd äfven i
Roma. Den gamla seden kvarhölls äfven där af flera
familjer; därom vitna Scipionernas grafvar utanför Porta
Capena och Nasonernas, man skulle väl kunna säga,
katakomb fyra miglier från Roma vid den flaminska vägen.
Det faller af sig själf, att med det växande inflytande som
de österländska religionerna fingo i Roma, äfven bruket
att begrafva liken obrända skulle tilltaga.
Hos alla odlade folk finna vi benägenhet att i döden
hvila nära dem som den lefvande älskat. Men hos de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
