Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mörka innandömen kunnat finna sig tillrätta, såvida man,
ej får antaga, att de alla piani genomgående lucernarierna
tjänat dem som riktpunkter.
*
Det skulle måhända ej vara en stor skalds snille
ovärdigt att i en rad af bilder framställa de kristna i
katakomberna. Dessa taflor skulle emellertid blifva högst olika
efter de olika skedena i den kristna kyrkans förhållande
till staten.
Törst kunde vi tänka oss en åminnelsemåltid en
vacker vårafton under den tidigare delen af kejsar Neros
regering. Snön på Soracte har smält, violerna blomma,
himlen är hög och börjar redan antaga denna mättade, varma
färgton som antyder att sommaren är nära. Förbi
Caracallas öfvermåttan praktfulla varm-badhus, förbi de
ryktbara Scipionernes grafvar, nedför Mars’ backe, fram under
Drususbågen vandrar ett sällskap män och kvinnor med
glada anleten och nytvättade drägter på »vägarnas
drottning», Via Appia, ut genom den lika benämnda porten.
Öfver bäcken Almo i den dal, som nu kallas Caffarella,
nalkas man det ställe, som under namnet Domine quo vadis
skulle blifva så ryktbart i legenden om Petrus’ sista dagar.[1]
Förbi en mängd af präktiga grafvårdar kommer man till ett
mausoleum, i trakten af det nymphæum, som blifvit bygdt
till ära för vattendragets gudomlighet och som moderna
ciceroners förvetna okunnighet gjort till Egerias grotta.
Mausoleets af höga cypresser skuggade murar antyda genom
sin färg, att det icke är nytt, och af inskriften öfver dörren
synes, att det eges eller rättare sagdt egts af den förnäma
cæciliska slägten, hvilken de lysande Metellerna, Numidias
och Kretas eröfrare tillhörde, men nu öfvergått till de med
Cæcilierna befryndade Pomponierna. En man, grafvårdens
vaktare, framträder ur en port å sidan af
[1] Se Hammerich, Den kristna kyrkans historia Sv. öfvers. I S. 49.
V. Rydberg, Sägner om Paulus och Petrus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:27:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/romaskris/0053.html
