Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
få sin dom. Då denna anklagelse blifvit alt vanligare, har
vid handläggningen däraf förekommit flera olikartade fall.
Man har tillstält mig en anklagelsehandling utan underskrift
innehållande flera personers namn. Några af dessa nekade,
att de voro eller hade varit kristna, eftersade den åkallan till
gudarna, som jag förestafvade dem och offrade rökelse och
vin åt din bild, som jag enkom därför låtit frambära jämte
gudabilderna, samt smädade slutligen Kristus; dessa har
jag frikänt, emedan de verkliga kristna sägas af intet kunna
låta förmå sig till något dylikt. Andra, som blifvit nämnda
af anklagaren, bekände först, men återtogo strax därpå sin
bekännelse; de hade visserligen varit kristna, men upphört
därmed, flera för många år sedan, en och annan för hela
tjugo år sedan. Alla dessa visade gudarnas bilder liksom
din skyldig vördnad och smädade Kristus. För öfrigt
försäkrade dessa, att hela deras brott eller villfarelse, huru
man ville kalla det, bestått däri att de på en bestämd dag
före solens uppgång kommit tillsamman och sjungit en
växelsång till Kristus såsom Gud, hvarefter de genom ed
förpligtat sig ej till något brott, utan att de ej skulle begå
stöld, röfveri och äktenskapsbrott, ej svika sitt ord eller
neka för anförtrodt gods. Det hade varit sed att därefter
skiljas för att åter (på aftonen) samlas i all oskuld och
intaga en gemensam måltid; de hade dock upphört
därmed, sedan jag på din befallning genom ett påbud
förbjudit hemliga sällskap (hetæriæ). För att komma sanningen
på spåren har jag ansett det vara nödvändigt att
underkasta två kvinnor, som sades vara tjänarinnor (diakonissor),
pinligt förhör, men har ej uppdagat annat än en svår och
omåttlig öfvertro. Jag har därför ansett mig böra
hänskjuta saken till dig, så mycket mera som en hel mängd
människor ställas till rätta, af alla åldrar och stånd och
af båda könen. Smittan af denna öfvertro har nämligen
utbredt sig ej blott i städerna, men äfven i mindre orter
och på landsbygden; emellertid synes den ej vara obotlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
