Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
otillräckliga, hvarför nya uppfördes. I östern fans det till och
med hela folkslag, som antagit kristendomen.
Ännu en gång, den sista, skulle kyrkan bestå en kamp
på lif och död med den romerska staten, hvilken hade fått
en bundsförvant i den nya filosofi, neoplatonismen, som sökte
att tillvarataga alla de beståndsdelar i de hedniska
religionerna, hvilka ännu kunde tilltala det ständigt växande
religiösa behofvet och förena österländsk mystik med
västerländsk förståndsmässighet.
Diocletianus hade regerat ända sedan år 284 utan att
hafva gifvit något prof på fiendtlig stämning mot
kristendomen, ja hans omgifning hade närmat sig densamma, och
man hyste till och med förhoppning att kunna draga
kejsaren öfver till den, då plötsligen, 303, ett omslag inträdde.
Detta omslag i regenternas tankar om den nya läran tyckes
under hela tredje århundradet vara kännetecknande för de
bästa bland dem. Så hade det skett med Septimius
Severus, så med Valerianus, och så skedde det nu med
Diocletianus. Hvad Diocletianus beträffar, är väl den
sannolikaste orsaken, att kejsaren bland sina medregenter hade
äfven Galerius, en ifrig nyplatoniker och svuren fiende till
de kristna. Vid en sammankomst i Nikomedia år 303 skulle
han, trött och sjuk, gifvit vika för sin medregents böner
och meddelat sin tillåtelse till förföljelserna. Fyra edikt
(303, 304 e. Kr.) påbjuda alt strängare åtgärder. De kristnas
kyrkor och heliga böcker skulle uppbrännas, de åkerfält,
träd- och vingårdar, som tillhörde dem och följaktligen
äfven de under dem liggande cemeterierna indrogos till
statskassan. I katakomberna finna vi ej få spår af
förföljelsen.
När Maxentius tillvällat sig herradömet i Italien,
instäldes visserligen förföljelserna i Roma, men katakomberna
återlämnades först 311. Året därpå vann Constantinus vid
Ponte molle den seger, som gjorde honom till herre öfver
hela västern. Den kristna kyrkan fick full religionsfrihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
