Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i ett redan anfördt ställe hos Lactantius: hos de kristna
fans det ingen skilnad mellan den rike och den fattige,
slafven och den frie. Kunde det, oaktadt denna
uppfattning, under lifstiden hända, att äfven hos de kristna
skilnaden gjorde sig gällande — att biskopen och diakonen
gälde för mera än den enskilde församlingsmedlemmen, att
den, som hade mycket att gifva åt sina trosbröder, var mera
ansedd än den som ständigt måste mottaga — så bortföllo
dock i döden alla dessa olikheter: alla voro de ju tvagna
hvita genom lammets blod, och stiftaren af deras religion
hade sagt, att på andra sidan grafven de främsta kunde
blifva de yttersta. En annan orsak till kortheten och
enkelheten i de älsta inskrifterna på katakombernas loculi
är den, att de i allmänhet ej voro bestämda att ses af
andra ögon än de efterlefvande kristnas, som ändå visste
hvilka de varit, som hvilade innanför grafskriften och i
alla fall hade nog af medvetandet, att det varit sådana som,
för att begagna ordalagen i en senare inskrift (från 493),
»trott på uppståndelsen». Under förföljelserna rådde
stundom stor brådska vid de dödas bisättning, och man fick fatta
sig så kort som möjligt. Ja, det fins exempel på, att man
måste nöja sig med att teckna den aflidnes namn med kol
på de tegelstenar som tillsluta griften, väl i förhoppning
att man senare med mäjseln skulle kunna gifva inskriften
större varaktighet; ibland finner man, att de första bland
de med sådant förgängligt skrifmaterial tecknade
bokstäfverna blifvit inhuggna, medan de öfriga ej hunnit fullbordas.
I dessa äldre tider tillåter man sig i allmänhet[1]
endast få och enkla tillägg till namnet. Så dateras stundom
inskrifterna efter årets första konsulspar. Vanliga äro s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>