Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det skulle endast trötta våra läsare, om vi här vid alla
de bibliska scener, som i de stora grafgångarna blifvit
framstälda, sökte med samtidas vitnesbörd visa den symboliska
meningen, isynnerhet som denna långt ifrån alltid är klar och
säker. Vi nöja oss därför med att uppräkna de ämnen, som
utom de redan nämnda hufvudsakligen blifvit där
behandlade. Adam och Eva, Abel och Kain, Josef, Farao och
israeliterna i Röda hafvet, Job, Simson, Jesajas, Elias och
Hesekiel, Tobias och Susanna tala tämligen för sig själfva,
huru det ej bör döljas att kyrkofäderna i en och annan
af dessa bilder inlagt föreställningar, som det ej är oss lätt
att där finna. Svårare är förklaringen af paradisets fyra
floder, förbundsarken och de bilder, som ansetts framställa
de båda testamentena.
Vi hafva ofvan sett att katakomberna näppeligen hafva
att framvisa mer än en historisk målning i egentlig
bemärkelse och äfven den af ej oomtvistligt innehåll. Till den
historiska framställningen skulle dock i viss mening kunna
räknas bilderna af Maria och Kristus. För Kristusbilden
(Bild 34—36) och dess historia hänvisa vi endast till
professor Dietrichsons redan anförda arbete, ehuru vi ej i alt
kunna gilla de slutsatser, till hvilka den framstående
konsthistorikern kommit. Äfven bilder af Maria, Kristus’
moder, äro icke ovanliga (Bild 37).
Till denna klass af målningar hör äfven den bild af
en fossor, som vi ofvan (sid. 47) återgifvit.
En egendomlig konstart äro de redan nämnda i
katakomberna funna »guldglasen», fondi d’oro, som nu, ungefär
350 till antalet, äro spridda i Europas museer. Största
delen af dem, som blifvit bevarade, voro ursprungligen
bottnar till dryckeskärl. Det var nämligen sed, att man vid
besöken i de heligas grafvar medtog vin för att genom
skålar hedra dem som hvilade där. Så berättar
Augustinus om sin moder Monika, att hon medförde ett litet
vinglas för att som det brukades dricka till helgonens ära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
