- Project Runeberg -  Roms katakomber och hvad de hafva att lära oss om den ursprungliga kristendomen i motsats mot hedendomen /
4

(1890) [MARC] Author: Isaiah Benjamin Scott Translator: G. S. Löwenhielm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för att ett sådant råd skulle vara af nöden, och
hurudan en upplyst hednings sedliga ståndpunkt, hvilken
kunde godkänna ett sådant undantag!

Petronius *) underrättar oss, att tempel besöktes,
altaren kröntes, böner uppsändes till gudarne, på det
att dessa måtte göra onaturliga laster angenäma. Den
sedlige Seneca *) utropar, upprörd af hvad han såg
omkring sig: »Hur stor är icke nu menniskornas
galenskap! De framhviska de mest afskyvärda böner;
och om en menniska skulle råka att lyssna, då tystna
de; hvad en menniska icke bör höra, det blygas de
icke att omtala för gudarne». Vidare: »Om man ger
akt på hvad de göra och på hvad de underkasta sig,
då finner man oanständighet i stället för anständighet,
det ovärdiga i stället för det hedervärda, det
vansinniga i stället för det förnuftiga». Och för att
sätta kronan på hedningarnes vittnesbörd om sitt eget
systems beskaffenhet och verkningar, förklarar Plato:
»Menniskan har sjunkit under de lägsta bland djuren».

Med skäl kunde Aposteln Paulus, då han skref
till Rom just vid den tidpunkt, hvarom jag talar,
måla den fruktansvärda tafla, som innehålles i första
kap. af brefvet till Romarne, och som, efter hvad vi
sett, till fullo bestyrkes af hedniska författares
vittnesbörd. Med skäl kunde han spåra källan till allt
detta förderf i deras religionssystem och i deras gudars
sedliga halt, deri att »de utbytt den oförgänglige
Gudens härlighet mot en bild, som liknar förgänglig
menniska och fåglar och fyrfotadjur och kräldjur,
hvarföre Gud har öfverlemnat dem i deras hjertans lustar
åt orenhet». »Liksom de icke aktat vardt att hafva
Gud i kunskap, så har Gud öfverlemnat dem till ett
ovärdigt sinnelag, så att de hafva gjort det otillbörliga,
uppfylda med all orättfärdighet, skörlefnad, ondska,
girighet, elakhet, fulla af afund, mordlust, trät-

*) Anförd i Tholucks »Hedendomens inflytande».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:27:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/romskata/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free