Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammelfar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
gästerna stolar, sprungo hit och dit, ursäktade
sig och ville bevisa att alla skulle ha gjort som de,
talade och talade, så att ingen hann sticka in
ett ord.
De gingo från den ena till den andra.
— Det kunde en väl aldrig tro. Det är rakt
otroligt att han kan leva ännu.
De häpna gästerna kände sig litet besvikna,
som när man går miste om en ceremoni som man
väntat sig få vara med om, visste inte vad de
skulle göra, satte sig på stolarna eller stodo
hand-fallna och tittade. Somliga ville gå igen, men
Chicot höll dem kvar.
— Vi ska ha lite till livs i alla fall. Vi har
gjort äppelmunkar, och dom får vi lov att äta.
Ansiktena lyste upp vid dessa ord. Man
började ett lågmält samtal. Gården fylldes
småningom. De som kommit först berättade nyheten
för de senast anlända. Man viskade sins emellan;
tanken på äppelmunkarna piggade upp alla.
Kvinnorna gingo in för att titta på den döende.
De gjorde korstecknet vid sängen, mumlade en
bön och gingo ut igen. Männen, som inte voro
lika angelägna att se honom, kastade bara en
blick genom fönstret, som stod öppet.
Mor Chicot beskrev gammelfars dödskamp:
—- I två dar har en nu lega så där, varken
bättre eller sämre. Ä de int’ som en pump som
int’ har nått vatten?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
