Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bohult ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158,
Bohult i Jönköpings län, Östbo hd,
Gällaryds sn. Gård underlydande Os
bruk.
Bohult i Jönköpings län, Östbo hd,
Tofteryds sn. By nära Lagaån och
Halmstads jernväg med qvarn och såg,
egda af Götaströms bruk, som är
an-lagdt på byns mark.
Bohult i Jönköpings län, Östbo hd,
Åkers sn. By.
Bohult i Kalmar län. Jernvägs-,
post- och telegrafstation vid Nässjö—
Oskarshamns jernväg, 1,9 mil från
Oskarshamn, 12 mil fr. Nässjö,
tillhörande Högsby sn, Handbörds hd.
Bohult i Kristianstads län. By i
Loushults sn, Ö. Göinge hd, vid S.
stambanan.
Bohult i Kronobergs län, Allbo hd,
Stenbrohults sn. By vid sjön Steningen.
Bohult i Kronobergs län, Allbo hd,
V. Tor sås sn. By vid sjön Femlingen
med färgeri, qvarn och såg.
Bohult i Kronobergs län, Sunnerbo
hd, Hinneryds sn. By vid
Hallandsgränsen.
Bohult i Kronobergs län, Sunnerbo
hd, Lidhults sn. By, delvis vid
Hallandsgränsen.
Bohult i Kronobergs län, Sunnerbo
hd, Odensjö sn. F. d. militieboställe,
V2 mtl, vid sjön Unnen.
Bohult i Kronobergs län,
Uppvidin-ge hd. By i ö. delen af Lenhofda sn.
Bohult i Örebro län. Gård i
Karlskoga sn och tg nära Bofors
jernvägsstation.
Bohult, jfr Boalt.
Bohus i Elfsborgs län. By i
Hemsjö sn, Kullings hd.
Bohus i Kristianstads län. Gård i
Färingtofta sn, N. Åsbo hd.
Bohuslän. Landskap, utgörande
Sveriges nordvestligaste del, mellan
Kattegatt och Götaelf, Norges gräns och
Vestergötland. Numera förenadt med
de vestligaste delarne af Vestergötland
till Göteborgs och Bohus län, hette n.
delen fordom Viken; Elfsyssel
motsvarade deremot södra Bohus län.
(Elf-syssels och Vikornas kontrakt finnas
ännu.) Längden i n. och s. är 14 mil,
bredden i ö. och v. vexlar mellan ö/s
och 5 mil; ytinnehållet utgör 39,956
qv.-mil, hvaraf fast land och öar 38,445
qv.-mil eller 889,439 tunland; öarne
ensamt beräknas till 7,658 qv.-mil.
Från Svinesund och Idefjord, som bilda
gräns mot Norge, sträcker sig
Bohuslän utefter Dalsland och Vestergötland
med bergiga trakter, rika på skog,,
sjöar, mossar och rinnande vatten,
medan motsatta, vestra sidan företer den
långsträckta Bohuslänska skärgården,
med sina otaliga öar och skär jämte
talrika halföar, bildade af långt
inskjutande fjordar. Skogstrakterna visa
flerestädes mycket natursköna nejder,
hvaremot skärgården oftast, i synnerhet
invid och i hafvet, företer nakna
klippor. Fjällbygden mot Norge och
Dalsland når 400—600 fot öfver hafvet,
kustlandet är vida lägre. Kring
fjordarna finnas ofta skogar, liksom många
fruktbara dalar börja vid dem. De
fjordar, som äro egentliga vikar,
förekomma mest i s. delen, vigtigast äro:
Åby-, Bro-, Gullmars-, Hafstens- och
Hakefjordarne samt de två
senares-fortsättningar kring Oroust och Tjörn.
Af öarne märkas: Hisingen (delvis
räknad till Vestergötland), Oroust, Tjörn,
Öckeröarne, Marstrandsöarne,
Väder-öarne och Kosteröarne. Betydligaste
halföarne äro: Bokenäs, Stångenäs
med Herrenäs, Sotenäs. Bullarsjöarne,
Kornsjöarne och Örsjön äro de enda
betydande; af floderna äro Götaelf i
ö. gränsen och Qvistrumselfven störst.
Landets vextlighet, i synnerhet kustens,
är af stort intresse. Nära Uddevalla
och annanstädes ligga skalbankar af
hafssnäckor ända till flera hundra fot
öfver hafvet. Hällristningar och andra
fornhistoriska" minnesmärken
förekomma talrikt i Bohuslän. Främsta
näringen är jordbruk med boskapsskötsel,
vidare fiske från talrika fisklägen,
sjöfart, skogsbruk, äfven fabriksdrift o.
s. v. Bohusläns norra del Norrviken
omfattar Vette, Tanums, Bullarens och
Qville hd; Sunnerviken eller mellersta
delen omfattar Sörbygdens, Tunge,
Sotenäs, Stångenäs och Lane hd; Inland
eller s. delen upptages Inlands Fräkne,.
I:s Torpe, I:s Nordre, I:s Södre hd; i
sydvest ligga Orousts och Tjörns tre
hd; slutligen hör Vestra Hisings hd
till Bohuslän. Befolkningen liknar, på
grund af historiska förhållanden, i
myeket sina norska grannar och i
nordligaste delen har språket en stark norsk
brytning. Bohuslänningen, lifligare i
n. delen än i s., är på kustlandet en
djerf, ihärdig, enkelt vand arbetare,
stark och härdad, som dock ej alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
