Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bringas till en så tillfredsställande lösning, att man nära nog
glömmer att hänföra den till bostadsfrågan; i ett litet men
växande samhälle åter, där den naturliga vattentillgången börjar
tryta, kan spörsmålet om vattentillförseln bli ett bostadsfrågans
huvudproblem, som betyder hela samhällets vara eller icke vara.
I en stad kan bostadsfrågan och försörjningsfrågan visserligen
var för sig anses såsom självfallet synnerligen viktiga men man
har förlorat känslan för ett samband dem emellan i den
bemärkelsen, att försörjningsmöjligheterna i orten vore att bedöma
även såsom ett specifikt bostadsproblem. Den just ur
bostadspolitisk synpunkt intressanta s. k. garden-cityrörelsen erbjuder
emellertid ett exempel på en direkt sammankoppling av dessa
frågor. Rörelsen syftar som bekant till att förverkliga
trädgårdsstadsidén och har alltså ett utpräglat bostadspolitiskt
syfte. Men för att nå detta mål söker man systematiskt till
själva trädgårdsstaden förlägga även förvärvskällor i form av
industriella anläggningar och fullföljer därmed av
bostadspolitiska skäl också näringspolitiska syften.
Garden-cityrörelsen har i Sverige en alldeles speciell parallell
med gamla anor, nämligen i våra brukssamhällen. Och med
en för svenskt näringsliv karakteristisk tendens uppväxa nya
industrisamhällen på ren landsbygd (sågverk och
massaindustrier, gruv- och stenindustrier m. fl.), där ett samhälles hela
existens kan bero av ett enda större företag. Hela den
bostadspolitiska inställningen i ett sådant samhälle blir beroende av,
hur man bedömer detta företags stabilitet och förmåga att
bereda befolkningen utkomst.
Ett speciellt snygghets- och hygieniskt spörsmål, utrotandet
av väggohyra, aktualiseras såsom en sida av bostadsfrågan och
kan därmed bringa t. o. m. något till synes så fjärran som
giftgastekniken in inom bostadsfrågans råmärken.
Det anförda är exempel på, hurusom bostadsfrågan
omspänner eller tangerar spörsmål av den mest olikartade natur,
dessa må nu vara allmänt sociala, estetiska, historiska,
kulturella, kommunikationstekniska, finansiella, näringspolitiska,
stadsplanetekniska, arbetarpolitiska, byggnadstekniska,
hygieniska eller andra. Bostadsfrågan kan ej isoleras till att avse
allenast själva bostaden — byggnaden med fyra väggar, golv
och tak — utan omspänner allt, som sammanhänger med vårt
sätt att bo, med hela vår fasta bosättning. Det är därför i
själva verket en lönlös uppgift att söka uppgöra en uttömmande
inventering av bostadsfrågans olika problem.
Det tillkommer ju kemisten att känna sammansättningen av
giftgasen, som utrotar väggohyra, läkaren att bedöma de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
