- Project Runeberg -  Röster i Radio / Hösten 1932 /
68

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jrrodukter och biprodukter ur kol.

Föredrag av Professor Sven Bodforéd.

Det MESTA KOL, som finnes i naturen (stenkol, brunkol
etc.) är ingalunda någon enhetlig produkt utan blandningar av
mer eller mindre kolrika ämnen (humifierade organiska
substanser).

Genom torrdestillation (d. v. s. upphettning i slutna rum) kan
kolet nyttiggöras på en mångfald sätt. Ur stenkol erhålles
därvid tre huvudprodukter: i) lysgas, 2) stenkolstjära, 3) koks,
som stannar som återstod i retorten. Stenkolstjäran är en
ytterst komplicerad blandning av ämnen, huvudsakligen
sammansatta av kol, väte och syre. Många av dessa beståndsdelar,
av vilka bendol, toluol, fenol, naftalin och antracen äro de
viktigaste, kunna tämligen lätt på grund av sin olika flyktighet
(olika kokpunkt) genom destillation särskiljas och bilda ett
utomordentligt viktigt råmaterial för en vidare bearbetning, som
är föremål för en världsomfattande industri.

Så äro så gott som alla våra viktiga färgämnen (ex. Indigo,
aiizarln, indantreri) många oersättliga läkemedel (ex. aspirin,
salicylsyra, novokain), och många i krig och fred använda
dpräng-ämnen (ex. trotyl, pikrinsyra) äro produkter av stenkolstjärans
tekniska tillgodogörande.

Betydande mängder stenkolsoljor användes som
konderveringd-medel för telegrafstolpar och järnvägs sy Ilar.

Att direkt förbränna kolet under en ångpanna för alstring av
teknisk kraft är även från en annan synpunkt åtminstone
teoretiskt en rovpolitik. Då mekaniskt arbete alstras med en
värmekraftmaskin (ex. ångmaskin) är arbetsutbytet beroende på
temperaturskillnaden mellan i detta fall vattnet i ångpannan och
kondensorn. Ju högre temperatur och alltså ju högre tryck man kan
hålla i ångpannan, ju mer arbete lämnar maskinen per viktsenhet
förbränd kol. Tryckökningen i ångpannan kan av många skäl
ej drivas synnerligen långt. Explodlondmotorn, framför allt
diedelmotorn, har en högre cylindertemperatur än någon ångmaskin
och är därför ur energisynpunkt mer ekonomisk än ångmaskinen.
Men motorn kan ej direkt drivas med kol, den fordrar olja.
Det modernaste problemet inom bränsletekniken är därför
koletd överföring till lätt förgadbara oljor, framför allt till bensin.

Problemet är industriellt löst. I vad mån det är ekonomiskt
lönande är naturligtvis till stor del beroende på dagsnoteringen
på naturliga råoljor.

68

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrad/1932/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free