Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 2. Februari 1933 - Radioföredrag - V. Förste leg. sekr. O. Johansson: Vad nationernas förbund är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träla, däribland Sverige, vilka inbjudits att jämte segrarna ingå
i förbundet som dess ursprungliga medlemmar. Sedan dess har
antalet medlemmar snabbt ökats, och vid församlingens trettonde
möte i september 1932 erhöll konungariket Irak inträdde såsom
förbundets 5?:e medlem. Ännu stå dock utanför: Sovjetunionen,
Förenta Staterna, Brasilien och Egypten jämte ytterligare
några smärre stater. Samtidigt med förbundets yttre tillväxt
har även dess politiska betydelse ökats, vilket framgår bl. a.
av att antalet stats- och utrikesministrar som deltogo i 1920
års förbundsförsamling endast var 6, under det att det tio år
senare var 26.
Förbundet har fyra organ för fullgörandet av sin
fredsfrämjande uppgift, nämligen rådet, förbundsförsamlingen,
sekrete-riatet och den fasta mellanfolkliga domstolen i Haag. Rådet
är, skulle man kunna säga, förbundets verkställande organ och
sekretariatet förvaltningsapparaten. Förbundsförsamlingen
skulle i denna bild närmast motsvara riksdagen. Jämförelsen
är dock synnerligen haltande. Förbundet är nämligen icke
en överstatlig organisation, som kan påtvinga
medlemsstaterna sina beslut, utan varje stat bibehåller sin fulla
suveränitet d. v. s. ensambestämmanderätt, då det gäller dess
intressen och handlingar. Därför måste också förbundets beslut
med vissa undantag vara enhälliga.
Rådet bildar en mindre krets av stater, 14 till antalet.
Medlemmarna äro av två kategorier: dels ständiga, dels för viss
tid valda. De ständiga medlemmarna äro de fem stormakterna
England, Frankrike, Italien, Tyskland och Japan. De valda
medlemmarna äro 9 och väljas av förbundsförsamlingen för
en tid av tre år. En tredjedel av dem nyväljas varje år.
Förbundsförsamlingen är på visst sätt ett världsparlament
med de inskränkningar som betingas av suveräniteten. Den är
samlad 3 a 4 veckor varje år och arbetar ungefär som en
enkammarriksdag. Ärendena förberedas i utskott, vanligen 6
till antalet, nämligen ett för juridiska, ett för ekonomiska och
tekniska, ett för avrustnings-, ett för budget-, ett för sociala
och ett för politiska frågor. I varje utskott äro samtliga
medlemsstater representerade, varför ett enhälligt utskottsbeslut
praktiskt taget alltid konfirmeras av plenarförsamlingen.
Förbundsförsamlingen inleder alltid sitt arbete med en stor, allmän
debatt, (motsvarande remissdebatten i svenska riksdagen) av
stor betydelse för förbundets politik. Under denna debatt som
ofta varar en hel vecka, utveckla nämligen representanterna
för de olika medlemsstaterna sina regeringars synpunkter på
förbundets politik, deras klagomål och önskningar.
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
