- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
184

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 5. Maj 1933 - Musik - Parsifal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I företa akten skildras, huru Amfortas förgäves söker läka
sina sår, huru Parélfai anländer till Gralborgen, huru han
införes i konungens sal, blir vittne till den sjuke konung Amfortas
förtvivlan, grips av medlidande men på grund av blyghet ej i
ord visar detta. Gurnemanz, Amfortas trogne tjänare, som ett
ögonblick trott Parsifal vara den väntade förlossaren, visar
med besvikelse bort honom från slottet.

Andra akten förflyttar åhörarna först till ett rum i Klingsors
förtrollade slott. Klingsor ser Parsifal närma sig. Han kallar
Kundry till sig och tvingar henne att försöka förföra Parsifal.
Scenen förvandlas, slottstornet försvinner och man ser i stället
en underbar trädgård fylld med vackra kvinnor. Parsifal kommer
dit, och kvinnorna försöka att locka honom till sig, men han
vänder sig förtörnad ifrån dem, då plötsligt en stämma ropar:
»Parsifal, vänta»! En förtrollande vacker kvinna •—• Kundry i
förförelsegestalt .—- fångar hans uppmärksamhet. Inför
Kund-rys förförelsekonster ställes Parsifal inför det avgörande provet
och blir »av misskund vis». Parsifal stöter rasande Kundry
ifrån sig, och Kundry förstår, att Parsifal måste vara den, som
skall frigöra henne från Klingsors förtrollning. Då uppträder
Klingsor och riktar det heliga spjutet mot Parsifal, men spjutet
träffar icke Parsifal. Det stannar svävande över hans huvud.
Parsifal griper det och tecknar ett kors med spjutspetsen:
slottet sjunker i djupet.

I tredje akten möta vi efter en följd av år åter Parsifal i
närheten av Gralborgen. Efter en lång prövotid, under vilken han
i talrika strider bevarat lansens helgd okränkt, kommer han som
medveten sökare av den heliga Gral, kalken, fram till dess
skyddsborg. Den bibliska symboliken samlas här i ett par
gripande tavlor. Gurnemanz, som möter Parsifal i svart rustning,
förehåller honom det syndiga i att bära vapen en långfredag.
Parsifal lägger sitt vapen från sig och försjunker i bön.
Gurnemanz* ögon öppnas, han ser i Parsifal räddaren, den blivande
Gralkonungen, och för honom till Amfortas, som ännu icke fått
sitt sår helat. Parsifal berör såret med den heliga lansen, såret
lakes och Parsifal får för första gången också se den heliga
kalken, den purpurglödande Gral. Han griper kalken, alla falla
på knä och Parsifal utdelar nattvarden. Den underbart milda
och veka långfredagsscenen utmynnar i slutkören »Stora heliga
under, vår förlossare har kommit».

184

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free