Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Karin Kock: Internationella ekonomiska frågor - Skadestånd och internationell skuldsättning — två viktiga efterkrigsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess värde trots prisfallet täckte betalningarna till utlandet.
Men en dylik exportökning var en omöjlighet. Tyskland var
naturligtvis ej ensamt om de svårigheter av detta slag som
prisfallet framkallade.N De ha drabbat alla gäldenärer, såväl stater
som enskilda företag och personer, antingen det gäller inhemska
eller utländska skulder, och den reala skuldbördans ökning är
ett av de svåraste problemen som prisfallet fört med sig.
Den tyska situationen komplicerades av en annan
omständighet, nämligen det förhållandet att en så stor del av de tyska
utlandsskulderna utgjordes av kortfristiga lån •—■ vid 1930 års
slut beräknades Tysklands kortfristiga skulder till utlandet
utgöra netto 1,400 mill. doll. Det är två drag i efterkrigstidens
internationella kapitalrörelser som förlänat dessa en speciell
karaktär. Kapitalrörelserna ha ändrat riktning och den
viktigaste förändringen i detta hänseende är Förenta Staternas
uppträdande som långivare i stor skala. Vidare har
kredit-givningen i synnerligen stor utsträckning ägt rum i kortfristig
form, vilket medfört en hög grad av instabilitet på den
internationella kapitalmarknaden och starka svängningar i
kapitalrörelsernas riktning med åtföljande komplikationer på
valutamarknaderna. Den tyska bankkrisen på sommaren 1931
orsakades sålunda av en på grund av oro hos långivarna
framkallad hemtagning av kortfristigt kapital i så stor skala, att
Tyskland ställdes inför en betalningsinställelse. Det ettåriga
mora-toriet för skadeståndsbetalningarna och det s. k.
Stillhalte-avtalet för de korta privata skulderna räddade emellertid
situationen. Överenskommelsen i Lausanne bringade
skadeståndsdiskussionen till ett slut, men denna har ersatts av frågan om de
privata skuldernas reglering, den f. n. mest brännande punkten
i Tysklands ekonomiska mellanhavande med utlandet.
Tysklands läge är nu sådant att man ej anser sig kunna genom
exportöverskott eller på annat sätt uppbringa de nödvändiga
valutorna för fullgörande av räntebetalningar och amorteringar
enligt Stillhalteavtal och långfristiga lånkontrakt. Tyskland
har därför förklarat att långivarna i stor utsträckning endast
kunna erhålla betalning i tyska mark, som ej kunna överföras
till utlandet. Underhandlingar om detta s. k.
transfermora-torium pågå och om den ränta som skall betalas, och det är givet
att denna situation har bidragit att skärpa oron på
kapitalmarknaden och försvårar en återgång till normala förhållanden
i lika hög grad som skadeståndsfrågan.
Det är, som redan påpekats, ej endast Tyskland som utsatts
för svårigheter på grund av prisfallet och instabiliteten på
kapitalmarknaderna. Sverige och England fingo båda under som-
3M
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
