Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTHÄTT FÖR KTTISTSOR
N:R 2
drogs åt V. U. att skaffa erforderliga
artiklar. Då postbefordringen under
det gångna året varit mycket svår, har
tidningen inte på utsatt tid kunnat
komma sina prenumeranter tillhanda,
men för dem som intressera sig för det
internationella rösträttsarbetet
rekommenderade ordföranden varmt att
prenumerera på tidningen» som innehåller
många värdefulla artiklar och håller
oss å jour med det arbete, som bedrives
i andra länder.
Åtgärder för F. K. P. R.
Den första av hithörande frågor om
Vad som kan göras för att motverka
den pågående antirösträttsagitationen
inleddes av fru Ellen Hagen, som
livligt opponerade sig mot den ensidiga
manlighetens renässans, som för
närvarande dominerar i Europa och som
uppträder i samband med en bestämd
reaktion i kvinnofrågan. Det ges
många utslag av grovt kvinnoförakt, och
talarinnan fruktade den på många håll
framkastade tendensen, att kvinnan
efter kriget skall tvingas att endast
existera för sina funktioner som
könsvarelse. Mot denna fara måste vi vara
på vår vakt och hävda de etiska
principerna. Även i Sverige har
motståndet mot kvinnorösträtten i skilda
trakter av landet gjort sig kännbart, och
talarinnan uppmanade alla närvarande
att se till, att rösträttsföreningarna ha
ögonen öppna för detta motstånd och
varhelst de märka agitation mot
kvinnorösträtten, kraftigt motarbeta
densamma.
Huru få till stånd planmässig
organisation av agitationsarbetet på
lands-by&denf
Förande denna för vår landsbygd så
viktiga fråga gav fröken Maja
Forsslund flera värdefulla uppslag, som
länsförbunden borde tillvarataga. Det
var under namninsamlingens dagar,
som fröken Forsslund haft känslan av
att en mera planmässig organisation
skulle lett till ett gynnsammare
resultat. Örebro län är numera indelat i
distrikt med platsombud i varje bygd.
Platsombudet bör vara medlem i
närmaste F. K. P. F. och har att på sin ort
arbeta för rörelsen. En gång om året
samlas platsombuden till möte. På
detta sätt kan man sitt läns karta och
känner dess möjligheter, och genom
platsombuden kunna tryckalster,
bro-schvrer, flygblad och affischer, som äro
nödvändiga i agitationsarbetet, vinna
spridning inom varje distrikt. Fåd och
anvisningar för landsbygdsarbete
borde utdelas bland för saken intresserade,
och landsortstidningarna förses med
artiklar. På så sätt skulle vi få till
stånd ett kvinnornas uppbåd över hela
landet.
Fröken Maja Forsslund inledde även
fråeran om
Vad som kan göras för
organiserandet av en rösträttsrörelsens
ungdomsverksamhet.
Denna sak låg fröken Forsslund
mycket varmt om hjärtat genom
hennes arbete bland ungdomen i
Kopparberg, och hon ansåg det vara av stor
vikt att vinna de unga flickorna för
rörelsen och arbeta på deras höjande i
sedligt hänseende, innan de komma till
fabrikerna, vilka ofta utöva ett mycket
fördärvbringande inflytande på de
ungas moral. Fröken Forsslund ansåg,
att man borde bygga på flickornas
självverksamhet med disciplin, och att
F. K. P. E. och Vita bandet gemensamt
skulle kunna samla ungdomen kring
sina idéer.
Fröken Gerda Planting-Gyllenbåga
framlade sina erfarenheter från
arbetet i Huskvarna, där en kommitté
blivit tillsatt av för saken intresserade.
F. K. P. R:s sal uppläts varannan
måndag åt de unga flickorna, och dessa
aft-nar anordnades populära föredrag
samt förekom sång och uppläsning av
flickorna själva, varför aftnarna mera
fingo en prägel av samkväm. I
diskussionen framhölls allmänt vikten av
| PLATSSÖKANDE.]
Bildad dam
i 30-åreåldern, kunnig i stenograf och
maskin-skrifning, något tyska och engelska namt enklare
hushållsgörom&l, önskar plats i Stockholm, hälst
hos ensam dam. Svar till denna tidnings exp.
under märke »Steno».
att göra arbetet roligt och
intresseväckande för de unga och härvidlag hade
F. K. P. R. en stor mission att fylla.
Sedan mötet i en kortare diskussion
framhållit vikten av att de
rösträtts-intresserade arbetarkvinnorna ansluta
sig till rösträttsorganisationen och fru
Ellen Hagen framlagt en del
synpunkter om bästa sättet att inkassera
medlemsavgifterna, höll fröken Sigrid
Kruse föredrag om
Orsaken varför Sverige i jämförelse
med övriga nordiska länder är så
efter-blivit i fråga om kvinnans politiska
rösträttt
Fröken Kruse påpekade
inledningsvis, att Sveriges kvinnor måste känna
det förödmjukande att komma så långt
efter sina nordiska systrar, då deras
förhållanden i fråga om bildning och
upplysning ställa sig ungefär lika.
Visserligen ha vi här i Sverige mera
kvinnoförakt att räkna med, men
enligt fröken Kruses mening låg
egentliga orsaken till motståndet i den
vändning de politiska förhållandena tagit.
Då kvinnornas rösträttsfråga först
kom upp, rådde inte så skarpa
parti-motsättningar som nu, och det var
synd att inte kvinnorna kommo med
den gång männens rösträtt vann sin
lösning. De proportionella valen ha
tillspetsat kampen mellan partierna,
och numera hör man aldrig personer
framlägga personligt färgade åsikter,
som inte stå under kontroll av partiet.
Vid valtider är det’endast fråga om
det ena eller andra partiet skall vinna
eller förlora, och valmännen vädja till
mannens primitivaste instinkter, när
de motarbeta kvinnornas
rösträttsfråga. Även i Sverige ha
rösträttskvinnorna. farliga motståndare i
spritin-tressena, ty det är känt, att kvinnorna
hfir äro sakkunniga. Orsakerna till
vår efterblivenhet i fråga om
medborgarrätt sammanfattade fröken Kruse
sålunda: att högern inte är för
ms-drvcksförbud, att den frnktar en
ökning av de socialdemokratiska
veliarna, och att vårt land aldrig stått jnför
ett verkligt demokratiskt genombrott.
Fru ^ngusta Widebeck sände
cen-fralstyrelsemötet en livligt uppskattad,
humoristisk skrivelse om
Förslag angående L. K. P. R:s arkiv,
som upplästes av fru Boheman och
vari framhölls önskvärdheten av, att
allt som rör rösträtten i form av brev,
meddelanden och broschyrer bevarades
till eftervärlden och samlades i L. K.
P. R:s arkiv. Förslaget mottogs av
centralstyrelsemötet med stort bifall.
Sista punkten på föredragslistan
utgjordes av d:r Gulli Petrinis föredrag
om
Den iö-gradiga skalan och
kvinnorösträtten.
Talarinnan påpekade först det
sakförhållandet, att det inte är samma
skala, som gäller på land och i stad. I
en landskommun fordras 14,000 fyrk,
men i en stad endast 11,000 för att
komma upp till 40 röster. Förr i
världen rådde den principen, att det var
egendomen, som röstade, utan någon
som helst begränsning och detta ledde
på sina håll till kommunalt envälde,
när godsägarna och bönderna
behärskade jorden. Bolagen voro första or
saken till en ändring i dessa
förhållanden, ty bolagen slogo under sig så
mycken egendom, att de röstade omkull
alla andra, och detta ville inte
bönderna finna sig i. På landsbygden skedde
begränsningen dock inte förrän år 19G0;
och år 1907 genomförde Första
kamma-den den 40-gradiga skalan, som inte
har sitt motstycke i något annat land.
D:r Petrini påvisade därefter, hur den
Söders "English SM"
TJärhovsgatan 6. Allm. T«l. Söder 62 $6.
Engelska lektioner o. översättningar.
ANNIE I. SCOTT.
En nyårsvaka,
En vacfcer och djup tanke förverkligades
med den högtidlighet, som
Fredrika-Bre-mer-FÖrbundet anordnat på nyårsaftonen i
Musikaliska Akademien till firandet av
femtioårsdagen av Fredrika Bremers död.
Den stora salen, vars estrad var festligt
prydd, fylldes vid V211-slaget av en
förväntansfull samling, till största delen
bestående av kvinnor.
I några hälsningsord av fru Agda
Mon-telius berördes, hur mitt i en stormig tid
vi icke kunna underlåta att minnas dem,
som äro oss dyrbara och påmintes om
Fredrika Bremers arbete för de tillbakasatta
och förtryckta, ora hennes orubbliga tro
på uppfyllelsen av många mål, som ännu
ej uppnätts, samt mindes om hennes
märkliga, under Krimkriget framställda förslag
om ett fredsförbund mellan alla jordens
kvinnor. Härefter upplästes
hälsningstelegram från Dansk Kvindesamfund och
Danske Kvinders Nationalraad.
En minnesbild av Fredrika Brerner,
tecknad av Lotten Dahlgren, upplästes av
fröken Ida von Plomgren, hovsångerskan fru
Signe Rappe sjöng en aria ur Viktor
Rydbergs kantat av Josephson samt sånger av
Geijer, och Fredrika Bremers dikt
"Offerflamman", satt i musik av fru Alice Tegnér,
utfördes av fru Rappe och konsertmästare
Wilhelmi, varjämte en barytonsångare
föredrog sånger av Josephson och Schubert.
En gripande och storslagen prägel
förlänades åt minnesfesten av den på samma
gång ståtliga och djupt intimt kända
dikten "Midnattsvakan", författad för
högtidligheten av d:r Lydia Wahlström och
framsagd av Maria Schildknecht. Recitationens
höga och sköna konst — som långt ifrån
behärskas av alla, som kunna åstadkomma
lyckade scenskapelser utan synes fordra ett
mera av intelligens och personlighet — kan
ej få fullare och ädlare uttryck än hos
denna framstående skådespelerska,
Hela festen, för vars anordnande alla
närvarande syntes erkännsamma, bar en
högtidligt anslående prägel. H. S.
satts i gamband med kvinnorösträtten
av bl. a. professor Thyrén och att, om
den komme bort, kvinnorna skulle få
mera inflytande i kommun och
landsting1. En sänkning av skalan skulle
också medföra en utjämning mellan
partierna, vilket talarinnan genom
statistiska tabeller påvisade.
Efter d:r Petrinis föredrag
avslutades mötet, i det ordföranden tackade
för gott samarbete och uttalade den
förhoppningen, att mötet skulle lämna
rik behållning och bära frukt i
föreningarnas arbete, varjämte hon
uttalade mötets tack till sekreterare och
övriga funktionärer samt till fröken
Whitlock, som godhetsfullt ställt sin
vackra skollokal till mötets
förfogande. En ny landvinning, ett nytt
tillskott i kraft hade tillkommit under
mötet genom bildandet av
Västmanlands länsförbund.
Fru Frigga Carlberg frambar de
närvarandes tack till ordföranden och
V. U. Hon ansåg, att mötet gett
ovanligt mycket av nya tankar och kraftiga
uttalanden, varför hon nästan ville
betrakta detta 13:de centralstyrelsemöte
som en rösträttsrörelsens renässans.
Telegram anlände under de båda
dagarnas lopp från Jämtlands
länsförbund, fru Kristina Borg, fru Caroline
Benedicks-Bruce och fröken Ottilia
Marin.
Centralstyrelsemötet avsände
telegrafiskt "en saknadens och
tacksamhetens hälsning" till dess första
hedersledamots make d:r Edvin österberg,
som i ett svarstelegram uttalade sina
"bästa välönskningar för snart
uppnående av det mål, som låg min hustru
så varmt om hjärtat".
JACOBSONS VÄLKÄNDA
• TAPISSERI-AFFÄR #
24 B Grefturegatan, vid Tattersall.
10 % RABATT — I VAROR — FRITT VAL.
Reformliv
Grå eller vit
prima satin.
0.CO.
JV:r 1Ö5Ö
Tvättbart,
emedan alla fjädrar
m. lätthet
kunna borttagas.
Till landsorten mot postförskott + porto.
BUTTERICKS MÖNSTERAFFÄR
Riks 1726, Drottninggatan 57 Aiim. 1410.
STOCKHOLM
Skånska Hantlskmagasinet
Etablerad 1819
42 JÄRNTORGSGATAN 42
Allm. Tel. 14163
Välsorteradt lager av in- och utländska Handskar
och Vantar.
Parfymer och herrekiperingsartiklar in. m.
Medlemmar i F. K. P. R erhålla rabatt.
Q. NYSTRÖMS
MODESALONG
Drottninggatan 58, Stockholm
Allm. Tel. 14925. Rikstel. Norr 19.
Göteborgs Transportbyrå
Etabl. 1900
Telefon 4730
ÖSTRA HAMNGATAN 8
Intill LHIa Bommen.
Transporter - Budsändnmgar -
Flyttningar - Gods-magasinering -
Specialitet: Pianotransporter o. förpackningar.
Uthyr elektr. dammsugaren »VAMPA»
Mer och mer
övertygas den ärade allmänheten om att
YVY-TVALEN är den förnämsta bland tvålar.
YVY-TVÅLEN säljes i varje välsorterad
parfym- och herrekiperingsaffär.
Österlin & Ulrikssons Kem.-Tekn. Fabrik
YSTAD.
Finnes i alla större
Blomster-och Färg A kem. affärer t til 75.
40 oeh 25 öre pr burk. Om
Icke fcr fallet, sändes
gödningen direkt från fabriken mot
postförskott 4- porto.
Analys och bruksanv.
medföljer h varje burk.
Rosendahla Fabriker, Carlshamn
Rik&telefon SO.
ltto*irtuUzn, hv Bfngjptvttn» Boktryckeri A B., 1916,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
