Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
V. ÅRG.
STOCKHOLM, 15 JULI 1916.
N:r 14-15.
En överblick.
Inom varje rörelse brukar man
hälsa nya tillskott av kraft med glädje
och tacksamhet, men när man ägnar
någon eftertanke åt det sätt, på vilket
staterna handskas med sina
kraftkällor, måste man häpen stanna inför det
slöseri de göra sig skyldiga till.
Under alla de år kvinnorna erbjudit sin
hjälp och sina kunskaper på områden,
där den manliga erfarenheten inte
räcker till, ha de endast mött avböjanden.
Den manliga staten var så självgod,
ansåg sig styrd efter de bästa och visaste
principer, men led, det oaktat, en
fruktansvärd bankrutt. Kvinnorna
tvingades tillbaka från ämbeten och yrken,
tills den stora manspillan i de
krigförande länderna nödgade
myndigheterna att låta kvinnor rycka in i mäns
Ställe och tacksamt emottaga den hjälp,
som de genast voro beredda att lämna.
Kvinnornas ställning i de
krigförande länderna här därigenom undergått
en förvandling, som skiljer dem från de
neutrala ländernas kvinnor. "De ha",
för att citera en fransk
artikelförfattare "smakat på den förjudna frukten,
som inte Gud, utan männen nekat dem
att förtära." De ha skött åligganden i
kommunernas förvaltning, de ha
tjänstgjort som borgmästare och
ämbetsmän, och deras duglighet och
offervillighet har icke varit männens
underlägsen. Vilka hinder som i en framtid
komma att resas mot kvinnorösträtten,
så kan aldrig kvinnans underlägsenhet
gentemot mannen anföras som ett
talande skäl; det har av erfarenheten
smulats till stoft och aska.
Det är väl inte heller antagligt att
kvinnorna självmant komma att avstå
från de ur feministisk synpunkt
strategiska punkter de intagit. De komma
inte att hålla till godo med en
tacksamhetsadress, som innebär, att nu ha
de gjort sin tjänst och nu kunna de gå,
ty den förbjudna frukten, vägarna
genom statsmaskineriets labyrinter, har
gjort dem seende. De ha lärt känna
sin förmåga, och att åter klavbinda
dem, skulle för många betyda en
ödesdiger stagnation och för staten en
kraftförlust.
Måtte männen, såväl i de neutrala
Jag ansluter mig till den fulla, kvinnliga medbor*
garrätten, därför att det är en gärd av mänsklig
rättvisa. Det är orättfärdigt att ^vinnorna skola
styras av lagar, över vildas stiftande de icke ha
nägot att säga. {Viännen skulle anse sig illa behand*
lade, om de saknade den rätten, och det är helt na»
turligt att ^vinnorna måste l{änna på samma sätt.
SAMUEL QOMPERS
president, American Federation of Labour.
som i de krigförande länderna förstå,
att de icke ha rätt att beröva staten nya
tillskott av kraft, att de icke ha rätt
att tukta och klippa det träd, som av
sin inre växtkraft strävar mot höjden,
I Europa, såväl som i Amerika,
pågår en stark och livaktig rörelse för
att skaffa kvinnorna medborgarrätt.
Nyligen har ett nederlag i staten Iowa
varit möjligt endast genom att
korruptionen och de lägsta elementen, de, som
offra åt människornas sämsta lidelser,
armerats mot rösträttsrörelsen, men
samtidigt har det republikanska partiet
i Förenta staterna upptagit
kvinnorösträtten på sitt program, och detta är
ett av de betydelsefullaste stegen i
riktning mot det stora slutmålet. I
Holland, Tyskland och Ungern arbetas det
likaledes med kraft och energi, och i
England har den allmänna opinionen
svängt på grund av de stora insatser
kvinnorna gjort för sitt folk och sitt
fosterland. Den nationella
krigskommittén, vars ordförande är sir Edward
Carson, har kommit fram med ett
förslag till rösträttsreform, som skulle
göra soldater och sjömän, vilka gjort
fosterlandet så stora tjänster,
röstberättigade, men såväl pressen som de
politiska partierna ställa sig
avvisande mot nya val och kvinnorna
hoppas, att ingen rösträttsreform måtte
komma till stånd förrän efter kriget,
ty under nuvarande oroliga tider, kan
icke tillbörlig uppmärksamhet ägnas
åt de inrepolitiska frågorna.
Skulle den nya rösträttsreformen
komma till stånd, utan att kvinnorna
toges med i räkningen, skulle det
innebära den mest skriande orättvisa, ocb
från att ha omsatt kvinnornas intresse
och arbetsduglighet till krafter inom
staten, skulle den åter inom sig
uppamma ett fientligt element. Det är väl
även troligt att regeringen har blicken
öppen för denna fara, men må den inte
heller dröja för länge med
förverkligandet av de rättigheter kvinnorna ha
rätt att vänta. Den borde besinna sin
store landsmans Ruskins ord: "Huru
mycken ångest skulle icke besparas
tusentals människor, om man omsider
en gång ärligt och ödmjukt förstode
den stora sanningen och lagen — att
om en stor sak över huvud kan göras,
kan den också göras , med lätthet.’"
Franska senaten och kvinnofrågan.
Vid en nyligen hållen debatt i
franska senaten höll baron d’Estournelles
de Constant ett vältaligt och med
livliga applåder mottaget anförande, vari
han yrkade, att kvinnorna i ökat antal
skulle representeras i såväl de centrala
som lokala kommittéerna för vården
av genom kriget föräldralösa barn.
Han yrkade på att man ej blott skulle
tillåta kvinnorna att inträda i dessa
kommittéer, utan att ett stort antal
platser skulle tillförsäkras dem, särskilt
i de verkställande utskotten. För
närvarande utmärka sig, framhöll han, de
franska kvinnorna i tusental vid
ambulanser, sjukhus och övriga
sysselsättningar, där deras arbete visat sig
ovärderligt I andra länder, särskilt Norge,
Finland, Danmark, Australien och
flera av Förenta staterna, ha kvinnorna
förvärvat politisk makt och myndighet.
Frankrikes kvinnor äro lika dugliga,
och Frankrike behöver alla sina
medborgares hjälp och medverkan. Varför
skall man icke låta de franska
kvinnorna göra lika mycket för sitt land
under fredstid som under krig?
Jenny Richter-Veländer.
50 år.
När Jenny Veländer den 27 juni
fyllde 50 år, var det säkert många som
erinrade sig de olika arbetsfält, där hon
haft en mission att fylla, men ännu
flera erinrade sig säkert den energiska,
uppoffrande människan med det
varma hjärtat för alla som haft det trångt
och svårt i livet. Ty vid de stora
minnesdagarna tänker man inte blott på
vad en människa verkat, utan också
på vad hon är, och de som kommit i
personlig kontakt med Jenny
Veländer ha erfarit hennes stora entusiasm
för framgången av de ideella mål hon
kämpat för. Hon har alltid varit redo.
att räcka en hjälpsam hand, när hjälp
varit av nöden, och hur strängt
uppdagen hon än varit, har hon aldrig
stängt sin dörr eller sitt hjärta för
den som bett henne om ett råd.
Det är en stor verkningskrets
hennes ande omspänt, men hennes
förnämsta insats i vårt lands andliga
utveckling torde dock vara som ledarinna
för de många generationer av unga
kvinnor, som fått sin livsriktning och
sin fostran vid Skara seminarium.
I rösträttsarbetet inom sin stad och
sitt län har Jenny Veländer nedlagt
ett energiskt och uppoffrande arbete,
buret av djupa insikter och innerlig
hängivenhet för kvinnornas
rättfärdig-hetssak. Hon var Skara F. K. P. R:s
första ordförande, och inom
länsförbundet har hon varit en dugande
sekreterare, som inte skytt möda och
arbete. Sedan många år tillbaka har hon
verkat som sekreterare i Skara
lokalavdelning av Röda korset, och inom
nykterhetsarbetet har hon outtröttligt
verkat som föreläsare, icke minst vid
nykterhetskurser i olika län. Likaså
torde hennes arbete för fredssaken vara
väl känt.
Med kännedom om Jenny Velanders
kraft oeh ungdomliga hängivenhet vet
man, att de fyllda 50 åren icke komma
att vara liktydiga med någon
kraftav-mattning, utan att hon allt framgent
kommer att ägna sitt arbete åt de
ideella mål hon sätter så högt, och i det
arbetet följes hon av
rösträttskvinnornas varma välönskningar.
Gift kvinnas ordinarie statstjänst.
Då senaste riksdags Överväldigande
arbetsbörda gjort det omöjligt för regeringen
att i år framlägga det bebådade förslaget
om nya bestämmelser för gift kvinnas
statstjänst, bar regeringen nu utan ansökan för
ett år förlängt redan undantagsvis
medgivna rättigheter för gifta kvinnor att
inneha ordinarie statstjänst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
