Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRÄTT FOR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto : Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VI. ÅRG.
STOCKHOLM, 15 FEBRUARI 1917.
N:r 4.
Inför
stadsfullmäktig-Talen i Stockholm.
Stockholm håller för närvarande på
att förbereda si g till det blivande
stadsfullmäktigvalet, ett arbete, vari
kvinnorna inte få försumma att deltaga. Ty
dels är det deras skyldighet såsom
val-berättigade att medverka till att
stadsfullmäktigkåren i sin helhet blir så väl
sammansatt som möjligt, dels är det
ett alldeles speciellt och synnerligen
viktigt kvinnointresse, att de kvinnliga
representanterna i stadsfullmäktige bli
väl kvalificerade. På dem har man
nämligen stora pretentioner, de skola
visa vad kvinnorna duga till i det kom
munala arbetet, och av erfarenheten
om deras visade kommunala förstånd
oeh omtanke dra männen ofta nog sina
slutsatser även om kvinnornas
politiska mognad. Säkert är att en verkligt
duglig kvinnlig stadsfullmäktig kan
åstadkomma mer för att vinna
männen for kvinnans politiska rösträtt än
många möten och demonstrationer.
Nu är emellertid det kommunala
maskineriet i Stockholm ganska
invecklat, varför det inte är någon lätt sak
att på en gång sätta sig in i alla de
olika ärenden, som en stadsfullmäktig
har att besluta över. Det är därför i
regel önskvärt, att de, som en gång
kommit in i saken, få fortsätta med
arbetet längre än de fyra år en valperiod
räcker.
I år hava vi bland de avgående inom
alla tre partierna kvinnliga
stadsfullmäktige, vilkas omval skulle vara i
högsta grad önskvärt på grund av det
intresse och den sakkunskap de
ådagalagt. Tyvärr har emellertid en av dem,
fröken Alma Hedin, förut vald av de
moderata, undanbett sig återval. Detta
beklagas allmänt, då hon företrätt
kvinnorna på ett så förtjänstfullt sätt,
att t. o. m. hennes politiska
motståndare icke kunna neka henne sitt
erkän-nånde. Så skriver t. ex. Soc.-Dem.:
”Från vårt håll skall fröken Hedin vid
sin avgång få erkännande både som en
intresserad och verksam ledamot av
stadens styrelse och som en orädd och
självständig representant, som mer än
en gång visat sig ha hjärtat på rätta
Personligen kan jag icke föreställa mig ett
fullständigt program för liberala reformer, som lämnar
hälften av landets invånare utanför den politiska
medborgarrätten. Närhelst en reform föreligger, som berör
kvinnorna lika mycket som männen, ja, till och med
mera än männen, förefaller det mig som en ohållbar
standpunkt, att icke kvinnorna skulle ha samma
grund-lagsenliga rätt att inverka på dessa frågors avgörande.
DAVID LLOYD GEORGE.
Riksdagsmotioner.
Kvinnans politiska rösträtt
Måndagen den 5 februari väckte herr
Lindhagen i Andra kammaren 12 motioner
med förslag till revision av grundlagarna
och därmed sammanhängande författningar.
Bland ändringar beträffande folket,
föreslår herr Lindhagen som första punkt
politisk rösträtt för kvinnor.
i
Barnalagarna.
I Första kammaren ha hrr Mauritz
Hellberg oeh Jacob Larsson med instämande av
ett antal andra ledamöter väckt en motion,
vari föreslås sådana ändringar i förslaget
till lag om barn utom äktenskap att barnet
i regel skall erhålla faderns namn och även
arvsrätt efter fadern.
I huvudsak samma motion har väckts i
Andra kammaren av hrr Jakob Pettersson
och Daniel Persson i Tällberg m. fl.
Vidare har hr Persson i Norrköping i Andra
kammaren motionerat i samma ämne och
föreslår skrivelse till regeringen om
utredning och förslag till nästa riksdag
angående förskott utan fattigvårds karaktär.
Dessutom har i Första kammaren motion
väckts av hrr Bergqvist, Meurling och
Va-lerius Olsson att barnavårdsman skall
uttryckligen åläggas att sörja för att
åtgärder vidtagas för fastställande av vilka
barnets föräldrar äro och att
adoptivförhållan-dets hävande från adoptantens sida endast
tillstadjes, därest adoptivbarnet för ett
lastbart eller brottsligt liv.
Solidaritet mellan män
och kvinnor.
Tandläkaryrhet.
Det är så ofta man har anledning att
klaga på männens solidaritet gentemot
kvinnorna, att det är en alldeles sär
skild glädje att få notera ett
förhållande, som är omvänt, och denna gång
gäller det en protest mot olika
arbetsvillkor för män och kvinnor från en hel kår.
Förhållandet rör den numera aktuella
frågan om de kvinnliga tandläkarna. I
Göteborg forheredes en omorganisation
av folkskolornas tandklinik, varvid
även avses att lönerna till
assistenterna måste avsevärt höjas. Göteborgs
folkskolestyrelse har med anledning
harav ingått till stadsfullmäktige med
ett förslag om en begynnelselön av
4,500 kr. för manliga och 4,000 kr. för
kvinnliga tandläkare, varjämte
pensionsåldern föreslås för de förra till 65
år och för de senare till 55 år.
Det blev denna gång inte bara
kvinnorna,, som opponerade sig, utan
Sveriges tandläkareförbunds styrelse har
till Göteborgs stadsfullmäktige avlåtit
en skrivelse med protest mot
folkskole-styrelsens förslag. Det heter däri bland
annat: ”Förbundsstyrelsen önskar i
detta sammanhang framhålla att
kvinnlig tandläkare undergår samma
examen och skall på
folkskoletandkliniker-na utföra samma arbete på samma
tider som manlig tandläkare. Då på hen-
stället. Hon var en motståndare, som
man har aktning för.”
Vi ha egentligen inte alls råd att
mista sådäna kvinnliga representanter.
Dess viktigare blir det för kvinnorna
att söka säkerställa de andra
avgåendes omval samt att inom alla partier
arbeta för att goda nya namn
framföras.
Med vår valmetod är det absolut
nödvändigt att kvinnorna äro med vid
valmötena, då listorna uppgöras, ty sedan
dessa en gång äro fastställda, är det
betydligt svårare att genom
strykningar eller separatlistor göra sin
uppfattning gällande. Det är nu, då
valmötena äga rum i de olika
valkretsarna, som kvinnorna skola vara med.
nes kompetens lika väl som på hennes
utförda arbete sålunda ställes samma
fordringar som på hennes manliga
kolleger, synes det styrelsen att intet
motiv finnes för stadgande av olika
löneförmåner för manliga och kvinnliga
tandläkare, I det av Göteborgs
folkskolestyrelse framlagda förslaget i
motsatt riktning synes någon motivering
ej heller vara förebragd.
Pensionsålderns inträdande föreslås
av folkskolestyrelsen — likaså utan
motivering — till olika tidpunkter för
manliga och kvinnliga tandläkare.
Ehuruväl att ej någon statistisk
utredning föreligger beträffande tandläkares
inträdande i pensionsålder — då denna
fråga ännu ej varit aktuell — finnes
intet som angiver att tandläkarens
arbetsförmåga avtager tidigare hos
kvinnan än hos mannen. Härav synes det
förbundsstyrelsen framgå, att ej något
skäl förefinnes för fastställande av
olika pensionsåldrar för manliga och
kvinnliga i kommunal tjänst anställda
tandläkare.”–-
Sveriges tandläkare ha alltså modigt
och freslutsamt ställt sig vid sina
kvinnliga kollegers sida i en för de
senare betydelsefull principfråga.
Exemplet manar till efterföljd. Ville
männen böja sig för principen lika lön för
lika arbete, skulle samhället förete
mindre orättvisor, bättre
arbetsförhållanden och större solidaritet mellan män
och kvinnor.
G. H. E.
Apotekarebanan.
De arbetsområden, där den
förnuftiga principen ”lika lön för lika
arbete” tillämpas, när det gäller manliga
och kvinnliga tjänsteinnehavare, äro
icke flera än att de låta sig omtalas
som undantag från den allmänna
regeln. Så är emellertid och blir väl i
åtskilliga år framåt genom det nya
förslaget till lönereglering förhållandet
inom apotekarebanan.
Den löneregleringskommitté av
befordrade och obefordrade apotekare,
som år 1908 var färdig med sitt arbete,
hade dock ej denna syn på saken utan
skriver i sitt betänkande bL a.:
”Med de sålunda angivna lönebeloppen
och vad därom anförts hava kommitterade
emellertid avsett endast manliga
farmaceuter. Ty vid bestämmandet av lönerna for
de kvinnliga farmaceuterna torde
säkerligen i flera avseenden andra synpunkter
böra gälla. Särskilt må framhållas dels att
levnadsomkostnaderna faktiskt ställa sig
billigare för en kvinna än för en man,
tillföljd varav kvinnan, om hon är
nödsakad att för sina studier skuldsätta sig, dock
icke behöver göra så stora skulder Bom en
man i motsvarande ställning, varjämte
kvinnan, av en till man oeh kvinna med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
