Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR
KVINNOR
Tidning utgiven av LandsfÖreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VI. ÅRG.
STOCKHOLM, 1 JUNI 1917.
N:r 11.
Inför målet.
Sveriges rösträttskrävande kvinnor
gå i dessa dagar med spänning oeh
förväntan i sinnet. Varhelst två eller
tre äro församlade, kommer genast det
på tal, som alla vänta nu skall ske.
Och gentemot dem, som varna mot för
stor optimism, hänvisas till allt det,
som skett oeh sker utom landet, till
allt det, som skett och sker inom
landet, och framför allt till den
svängning i den allmänna opinionen, som
just nu med en nästan
häpnadsväckande fart äger rum i avseende på
kvinnornas medborgarrätt.
Det började i pressen. Till och med
de organ, som annars alltid
ståndaktigt avvisat alla våra krav,
överraskade med att omnämna kvinnorösträtten
på ett sätt, som väckte vår stilla men
mycket glada förundran. Detta följdes
snart av andra lika glädjande
symptom. Gamla rösträttsföreningar, som
under årens lopp kan hända somnat
av en smula, leva upp igen med
förnyad livskraft, nya föreningar bildas
med ökad fart och alla hälsas de, icke
minst de Moderata kvinnornas
förening, med glädje och tillfredställelse.
Man känner att nu gäller det
slutspurten med målet hägrande framför
ögonen.
Kvinnor, som förut nästan satt en
heder i att icke ens skuggan av en
misstanke om något som helst
intresse för rösträtten skulle falla på dem,
de begagna nu varje tillfälle alt ivrigt
manifestera sitt nyvaknade intresse
för saken. Män, som förut icke haft
ord nog starka för att visa sitt djupa
förakt och misstroende, när det gällt
kvinnorösträtten, de komma nu med
l^nga förklaringar om att de i själva
verket aldrig i princip haft något emot
den ifrågasatta reformen. Det har
plötsligt blivit till något alldeles
självklart, att alla människor tala om
kvinnorösträtten som en avgjord sak. Man
säger inte längre ”Om kvinnorna
skulle få rösträtt”, man säger "När
kvinnorna nu få rösträtt!”
Vad är det då som hänt? Helt enkelt
det att alla rent instinktivt känna, att
vad som nu framför allt är av vikt,
det är att stärka den solidaritet, den
Denna stora rösträttsfråga ar icke blott en kvinnornas
intressefråga, den är även, grundad som den är på ett rent
rättfärdighets-krav, en hela samhällets intressefråga, ja, jag vågar påstå den är
den mest betydelsefulla och viktiga fråga, som i detta ögonblick
kan framläggas för riksdagen och komma under deé4 behandling.
Frågan gäller ingenting mindre än, om den hälft av nationen, Som
utgöres av hustrur, mödrar och döttrar, skall ställas utanför den
kallelse till nationell samling och den maning till medborgerlig
pliktuppfyllelse och känsla av ansvar för representationens beslut,
som den nu genomförda representationsförändringen avser att ställa
till allt Sveriges folk. Och för ett litet folk sådant som vårt är
det väl av ännu större vikt, att denna kallelse och denna maning
kommer till alla och envar, än Vad det kan Vara för de större folken.
TEOFRON SÄVE
i FÖréta kammaren 1909.
samhörighetskänsla, som i nödens
stund skall binda oss samman till ett
enigt folk. Men detta innebär först och
främst som nödvändig och oundviklig
förutsättning samma rätt till
medbestämmande för alla och samma plikt
till medansvar för alla.
Så som bördan av de hårda tiderna
trycker de svenska kvinnorna, kunna
de icke längre ställas utanför. Det är
denna enkla sanning, som nu äntligen
gått upp även för dem, som förut
aldrig velat tilltro kvinnorna förmågå
och vilja till medborgaransvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
