- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / VI Årg. 1917 /
13-14:3

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CJHOMtCT—HOtHrJHCJ#

L P. IllEI»»! lilEUFfll f

STOGKHOLM
Gamla Kungsholmsbrogatan 26

(andra huset från Drottninggatan)

i

0

1

Stort (af#f af flnar« oeh mnklarm

möbler n

i ek, mahogny, valnöt samt andra |
träslag äfven målade, till billigaste priser. {
Allm. Tel. 11410 Riks Tel. 6505 |J

C9NOMfC3NHC=3|M»HC99

Elegant

kemiskt tvättad oeh prässad blir Eder
kostym, klänning, kappa eller överrock,
om densamma insändes till

Oigijti Kemiska Tvätt- a

GÖTEBORG

II B.

leinspektörer som genom åtskilliga
ändringar av folkskolestadgan åtgärder
vidtagits i riktning mot de önskemål,
som vår ovannämnda skrivelse
uttryckte.

Till Eders Kungl. Maj:ts nådiga
prövning lära dock icke ännu ha
kunnat upptagas de förslag, som av oss
väcktes om vissa ändringar och tillägg
i gällande strafflag och av vilka ett
yrkande biträdde
folkskoleöverstyTel-sens underdåniga anhållan den 24
mars 1916 rörande skolråds
bemyndigande att i vissa fall beivra mot
lärarinna (lärare) begånget hemfridsbrott.

Emellertid ha nu å 83 olika orter i
Sverige på möten, anordnade av
lokalavdelningar av Föreningen för
kvinnans politiska rösträtt, Vita Bandet,
Kristliga Föreningen av Unga
Kvinnor, Sveriges
Folkskollärarinneför-bund, Fredrika-Bremer-Förbundet,
Moderata Kvinnoförbundet samt
Socialdemokratiska kvinnoklubbar gjorts
uttalanden, innehållande instämmanden
uti den 30 dec. 1916 till Eders Kungl.
Maj:t gjorda framställningen.

Vi äro visserligen fullt medvetna
därom att ändringar eller tillägg till
strafflagen förutsätta av Eders Kungl.
Maj:t vidtagna ingående
undersökningar och utredningar. Men vi kunna
heller icke annat än vidhålla vår
övertygelse att de av oss föreslagna och
biträdda bestämmelserna, ifall de
genomfördes, skulle lyckligt komplettera
de redan vidtagna skyddsåtgärderna
för ensamt boende lärarinnor samt
effektivt stödja
folkskoleinspektörernas framställningar till kommuner och
skolstyrelser. Vi våga därför hoppas
att de instämmanden i våra yrkanden,
som nu gjorts av tusentals kvinnor
över hela landet och som vi här
tilllåta oss bifoga skola inför Eders
Kungl. Maj:t utgöra ett vittnesbörd
därom att Sveriges kvinnor djupt
känna nödvändigheten av ingripande
åtgärder till de ensamma lärarinnornas
skydd. Dessa uttalanden vilja därjämte
till Eders Kungl. Maj:t framföra de
ovanskrivna kvinnornas enträgna
anhållan att Eders Kungl Maj:t vid en
blivande eller möjligen redan
pågående utredning i och för eventuella
lagbestämmelser ville taga i betraktande
de önskemål, som i skrivelsen av den
30 december 1916 framlagts.

e/9Vid allmän s\7agh?t,
n*r\?osi l«t,
överansträngning vch sömnlösbeb.ev©

DAST t APOTEK

, B. PHARMACIA, Stockholm

Kontrollant: PROFESSOR A.VESTERBERG.

Riksdagsdebatten sedd med pressens ögon.

Vänster:

Aftontidningen:

Hur än förhållandena komma att
utveckla sig rörande frågan om den kvinnliga
rösträtten, så hava kvinnorna anledning att
inregistrera lördagen den 9 juni 1917 såsom
ett av sina mest betydelsefulla data. Den
dagen måste nämligen, fastän den icke gav
något omedelbart resultat, anses vara den
kvinnliga medborgarrättens
genombrotts-dag, då portarna till ett mera allmänt
samhälleligt medinflytande öppnades på glänt
så att kvinnorna åtminstone icke längre
behöva gå såsom de där intet hopp hava.
Efter den stunden är intet konsekvent och
homogent högermotstånd mot kvinnornas
rösträttskrav möjligt.

Bärgslags Bladet:

Från debatterna i riksdagen om den
kvinnliga rösträtten mottog man allmänt
det intrycket, att reformens motståndare
kämpa en förtvivlad kamp och äro
medvetna om att de så göra.

Intet av de för ett sådant läge
utmärkande symptomen fattades, varken
förvirringen — yttrande si& i den mest inbördes
motsägelserika argumentering, som väl
någonsin förebragts för ett gemensamt beslut
— eller i den desperata omdömeslöshet, som
fann alla skäl lika goda, blott de — låt
vara genom de mest halsbrytande logiska
kullerbyttor — kunde leda fram till den på
förhand fixerade slutsatsen: alltså
ingenting, åtminstone denna gång!

Gävle Dagblad:

Hur ledsam utgången av
riksdagsdebatten om politisk rösträtt för kvinnor än må
vara för reformens anhängare, kunna dessa
dock hämta en stor tröst ur motståndarnes
anföranden. Däri ådagalades visserligen allt
fortfarande en hopplös oförmåga att fatta
frågans djupare innebörd, men förråddes
samtidigt, att högern numera icke anser det
möjligt att definitivt förhindra reformens
genomförande. Allt vad de konservative nu
hoppades och åsyftade var att fördröja den
över ännu en riksdagsperiod.

Men en fiende, som modstulen känner oeh
erkänner, att han inom kort kommer att bli
grundligt slagen är redan besegrad, även
om segerns frukter kunna inbärgas först
efter någon tid. Reformvännerna ha därför
all anledning att gå till den sista,
avgörande kraftmätningen med de bästa
förhoppningar.

Göteborgs Handelstidning:

Sällan torde någon förändring i gällande
lag ha föreslagits, som icke mötts av be-

En upprättelse.

DEN KINESISKA MUREN.
Dahlberg & Co:s förlag. 272 sid. Pris
kr. 4: 25.

”Hon lät sig icke nedslås. De orden
böra en gång lysa över Rosika
Schwim-mers grav.”

Detta Poul Bjerres uttalande ger i
all sin enkelhet förklaringen på den
genialiska, handlingskraftiga och
utpräglade personlighet man i Rosika
Schwimmer lärt älska och beundra.
Stridens vågor ha alltid gått höga
omkring henne, därför att hon själv aldrig
ville veta av halvhet eller ljumhet, och
därför att orättfärdighetens och
lögnens pilar alltid riktats mot det mål
vilket de träffa säkrast, ett av kärlek
och medlidande genomglödgat
människohjärta.

Kunde vi inte på förhand förutspått
hennes öde, varje pionjärs och
sanningssägares öde, som den blinda hopen
stenar, vars tro släcks som en eldslåga
i sanden och vars ord bli till en
ropandes röst i öknen. Har icke människors
hat och ondska alltid väckts mot dem,
som vågat att slunga dem sanningen i
ansiktet?

Tio år arbetade Rosika Schwimmer
oförtröttat och energiskt för
kvinnornas rätt. Med sin glödande vältalighet
övervann hon motstånd och
likgiltighet, och för allt vad hon i kvinnosaken
uträttade, är hon förtjänt av vårt var-

tänkligheter av någon art från deras sida,
som trott sig i bestående föreskrifter äga
skydd för några sina särintressen, eller från
deras, som gripas av räddhåga inför varje
rubbning av det beståendes alltid som trygg
ansedda grund.

Ju vidare innebörd den föreslagna
ändringen har, desto större blir det motstånd,
som rent instinktmässigt reses däremot,
även om några särintressen i egentlig
mening icke beröras därav. Det visa de
hinder, som lagts i vägen för kvinnornas
rösträtt. Denna hotar icke några klassförmåner,
vare sig ekonomiska eller samhälleliga.
Den kommer efter all mänsklig beräkning
icke att gynna något politiskt parti på de
andras bekostnad. Men det är en verkligt
stor fråga, en av de vidast räckande i den
inre politiken, och därför har också
motståndet mot den varit svårt att bryta.

Jönköpings Läns Tidning:

Hr Clason förklarade, att han icke trodde
den politiska rösträtten vara en hjärtesak
för kvinnorna. Enligt vår uppfattning är
detta en underordnad fråga och i politik
brukar icke hjärtat vara utslagsgivande.
Det är också mäktigare faktorer än
känslo-tänkandet som skapa en sådan frågas
livs-möjligheter. Men det svar, som kvinnorna
böra lämna hr Clason och liktänkande är,
en vädjan till den kvinnliga ambitionen.

Frågan är fallen, men den har dock fallit
framåt. Ordet kan synas slitet, men det är
sant.

Nya Norrland:

Omedelbart innan debatten om
kvinnorösträtten började, hade Andra kammaren
behandlat lagen om civil värnplikt. I denna
hade högerns egen regering föreslagit, att
även kvinnorna mellan 15 och 60 år skulle
inbegripas. Så gott som hela högern
röstade utan tvekan för att lagen skulle omfatta
kvinnor likaväl som män. Då opponerade
sig icke högerns varma känsla för
kvinnornas bevarande åt hemmen. Då klandrades
icke med ett ord det oriktiga i att dra
kvinnorna bort från hemmen. Högern har
ingenting emot att kvinnorna med våld
tvingas under längre tid ut i arbete på långt
avstånd från hemmen. Men samma höger
höjer ett skri av fasa vid den tanken att
kvinnorna frivilligt skulle vid sällsynta
valtillfällen lämna hemmet på några timmar för
att lägga en röstsedel i en valurna. Det
politiska hyckleriet mister icke sin
hemortsrätt i landet, så länge dylikt gyckelspel
från högern är möjligt.

RiKs 25 50

AUxn. 62 06



KS1

Hof*10

ter

n**1

4et

Malmtorgsgatan 6, StocKholn

Social-Demokraten:

På sådana erkännanden att motståndet
mot en rättfärdig sak, som har tidens hel»
kraft med sig, icke längre kan vidhållas, är
det man kan avläsa som på en barometer
hur tidstrycket verkar. När hr Trygger n»
deklarerar, med hänvisning till tidigare
utflykter åt samma håll, att ur statsnyttan*
synpunkt kvinnorösträtten kan väl
motiveras, när hr v. Bahr finner frågan nu »3
längre kunna undanskjutas, och — sist, men
ej minst — när en högerungdomens lärar®
i hr Kjelléns ställning öppet förklarar: jag
nedlägger mitt principiella motstånd mot
kvinnorösträtten inför livsnödvändighetens
krav, liksom jag förr en gång av samma
skäl gick med på den allmänna rösträtte»
—- då har något inträffat, något som vi s*»
ligen icke kan avläsas i de €6 nej mot 43 3%
med vilka även ett blygsamt återremissyr*
kande fälldes, men som trots detta lika fullt
visar att vi kommit en vändpunkt nära, att
här förnimmas fläktar av vindar, som skol*
Köpa bort dessa frågor nr stillaBtåendst»
kvalm* <

Stockholms-Tidningen:

Så är frågan åter fallen. Har den
fallit framåt eller har den förolyckats
grundligare än förut? Spörsmålet är ej lätt att
besvara. I den mån frågans öde fortfaranr
de skall bero av högerpartiets medverkan
blir det tydligen på konjunkturen det komr
mer an. Håller nyorienteringsvinden i
världen och i vårt land i sig, kommer höger»
nog jämförelsevis lätt att ge upp sitt
motstånd på denna punkt. Går utvecklingen %
någon mån i annan riktning, befästes och
skärpes motståndet. Partiet har såsom
sådant ingenting lovat, egentligen ieke
deklarerat för någonting annat än utredning oeh
åter utredning, men det har, såsom ovan
framhållits, till och med visat den
försiktigheten att icke ens begära någon
utredning. Det har händerna så skönt fria, att
det även i fortsättningen kan taga eller
skjuta ifrån sig allteftersom det passar. Om
denna position är så alldeles lyeklig med
hänsyn till den ”rikets nöd”, varom h*
KjelléH talade, är en annan sak. Ty
häraderna äro ej blott fria — de äro tomma.
Verdandisten:

Riksdagen behandlade i lördags under
långvariga debatter kvinnorösträttsfrågaa

maste tack, men den största insatsen
hon gjorde var dock att hon reste sig
mot en värld, som förblindad och galen
styrde mot sin egen undergång, att hon
kastade sig i den mäktige
juggernau-tens väg och offrade sig själv för att
hejda dess framfart.

Rosika Schwimmer ägde den
brinnande entusiasmen, handlingskraften
och offervilligheten. Där andra sågo
till vänster och höger, där såg hon
endast rätt fram, där andra tvekade,
handlade hon intuitivt, ledd av sitt
medlidande och sin rättskänsla, och när
en värld omkring henne föll i spillror
och oskyldigt blod flöt i strömmar, då
handlade hon som den människa,
vilken blint kastar sig i vattnet för att
rädda en drunknande, utan att
reflektera över sättet eller medlen.
Reflexioner, utläggningar och doktriner fanns
det övernog av. Vad mänskligheten
fordrade var handling och Rosika
Schwimmer stod beredd. På
fredskongressen i Haag är hon dess enande
bindemedel och sammanhållande kraft,
hon deltar i ”de törnekrönta
kvinnornas färd till Europas krönta huvuden”,
hon är den drivande kraften i
Internationella kvinnokommittén för
varaktig fred, och ’ slutligen är hennes
namn förbundet med
Fordexpeditio-nen, dömt att med dess misslyckande
slockna som en meteor.

Det blev så underligt tyst och tomt
kring Rosika, sedan förtalet och
lögnen tvinnat sina spindelvävstrådar

kring hennes ärliga och redliga vilja.
Det fordrades att någon stod upp och
talade.

Och nu har det talats.

Anna Lenah Elgström, Frida
Stéen-hoff och Elin Wägner. ha åtagit feig* att
skingra dunklet kring Rosika
Schwim-mers gestalt, och i bättre och
redbarare händer hade hennes sak icke
kunnat läggas. Med sanning, vältalighet
och litterär smak bygges boken upp,
sida för sida, till ett äreminne över
Rosika Schwimmer, skildringen av en
stark, helgjuten personlighet, som
blivit slagen, men inte övervunnen,
tystad, men inte förintad, och vars
stamma en dag åter måste ljuda över
krigets smattrande trumpetstötar.

Rosika Schwimmers liv är en
kvinnas kamp för rätt och frihet. Den som
följt henne genom hennes upphöjelse
och hennes förnedring, under hennes
fåfänga kamp att genomtränga den
kinesiska mur, mot vilken hon slagit sin
panna blodig, måste i henne ära en
kvinna, som bjöd mänskligheten sitt
skälvande hjärta, där andra endast ha^
de tårar, klagan, och många endast
fraser, tvivel och undanflykter. I henne*
upphöjelse, men kanske ändå mer
under hennes förnedring äro vi stolta
över att kunna kalla henne en av våra
egna, en av dem som bereda vägen, en
av dem som aldrig dagtingä med
sanningen och rätten.

Gburli Hertzman-Ericsan*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/6/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free