Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RiKs 25 50
Allm. 62 96
,fTlS
Malmtorgsgatan 6, StocHholm
Jj, S. FHEDENHEIM (Lotten Scholander):
Skulden. Svenska Andelsförlaget.
Pris kr. 1: 75.
Föreliggande bok utgör ett inlägg i
diskussionen om krig och fred, om rustningar
och avväpning. FÖrf:s ståndpunkt är att
folken konsekvent böra inrikta sina
rustningar på försvar av egna gränser, därtill
ha de rätt, men de ha aldrig rätt. att gå
till anfall på ett annat folks område. Det
är i de stora militärstaternas konsekventa
inriktning på anfallsteknik förf. ser
skulden till världskrigets utbrott. Vägen till en
varaktig fred går genom ett allmänt
erkännande av anfallskrigets rättsstridighet och
ineffektivitet mot moderna försvarsverk —
samt varje lands rustande med ett effektivt
försvar, så ordnat att det ej kan
missbrukas till anfall, och byggt på bred
demokratisk grund. — Om detaljer i boken kan man
ställa sig tveksam, men det brinnande
intresset att finna en framkomlig vag till en
tryggad fred är omisskänligt, och fÖrf:s
uppslag bor kunna väcka en givande
diskussion. — Att kritisera samhället är lätt,
det är betydligt mera otacksamt att
komma med planer till dess nybyggnad, och
man får vara tacksam mot dem som våga
försöket,
G. R.
program driva ifrån oss de moderata
kvinnor, som blivit rösträtten trogna
trots partiståndpunkten. Fru E.
behöver för den skull icke vara ängslig.
Det blir inte de arbetande
rösträtts-kvinnorna som komma till målet med
en tom rösträttskorg, de veta nog, vad
de vilja innesluta däri, de ha haft god
tid att samla erfarenheter under sitt
rösträttsarbete. Men ingen, om än
aldrig så ivrig kvinnlig pacifist eller
vän av sexualreformer skall någonsin
kunna dana samhället efter sitt patos,
förrän vi erövrat rösträtten.
Gulli Petrini.
ler henne bekant. Hon trycker sig
närmare rutan, och barnen, som märka att
mor blivit nyfiken på något komma
och titta som hon.
Då stannar också mannen och tittar
prövande ned mot hennes stuga. Så
svänger han litet på tömmen, och
släden plöjer spår i den bländvita
översnöade vägen, som bär till stugan.
— Men det är ju Lars Olov, utbrister
hon, när han stannar framför trappan
— Lars Olov, kusken från Nordanå
bruk.
Litet senare står Lars Olov framför
elden inne i stugan, medan snön tinar
och droppar i hans långa skägg. Han
står där sävlig och säker, så att hans
blotta åsyn ger henne en känsla av
trygghet. Han har många hälsningar
från patronessan och jungfru Ulrika
— klockan tre på morgonen for han
hemifrån, och nu har han hunnit fram,
innan det blev riktigt mörkt
Slädens innehåll blir omsider
inburet. Där finns en fårkropp, en
smör-bytta och en duktig skinka, korv av
olika slag, hemstöpta ljus, både stora
och små, åt barnen, gryner, russin och
sviskon, stora bullar av herrgårdens
oförlikneliga vörtbröd, en packe
ull-garnstyg till varma klädningar och
åtskilligt annat smått och gott som en
omtänksam husmor sänt med.
Så är det också något mera. Lars
Olov tar ur fickan det lättaste godset,
ett brev hopsatt med blått munlack.
Och när Lars Olov gått för att skaffa
nattlogi åt hästen i närmaste bondgård
och barnen krupit tillsammans,
lyckliga över några russin och var sin skiva
sött vörtbröd, sätter sig fru Eva vid
ftlden oeh läser.
Orättvisor på» grund av kön.
Det är oftast de personliga
synpunkterna, som bli bestämmande för
människans uppfattning av samhällslivet,
och däri ligger även förklaringen till
att de förmögna och i hemmen
skyddade kvinnorna, som aldrig komma i
kontakt med livets hårda verklighet,
ofta ställa sig likgiltiga, för att inte
säga avvisande gent emot
kvinnorösträtten. För deras i kampen för
tillvaron arbetande systrar har den blivit
symbolen för likställighet och
ernåendet av en bättre ställning i samhället.
Det är ett ofrånkomligt faktum att
rösträttslösheten moraliskt inverkar på
livets förhållanden och stämplar
kvinnan med en prägel av underlägsenhet.
Även på de områden där kvinnan fått
samma utbildning som mannen och är
likställd med honom, får man ofta
bevittna att de kvinnliga meriterna
sakna all betydelse när det gäller en
manlig medtävlare.
I England ha de kvinnliga läkarna
vid mångfaldiga tillfällen påvisat
orättvisor, som drabbat dem på grund
av deras rösträttslöshet, och de ha
kämpat en mångårig kamp mot
trång-bröstade fördomar. Under de senaste
åren har en genomgripande förändring
ägt rum, men detta har sin orsak i den
omvärdering av alla värden, som
kriget åstadkommit. På sjukhus, där man
i trångbröstad överlägsenhet förbjudit
de kvinnliga läkarna tillträde, tar man
nu med tacksamhet emot deras
tjänster, och de av kvinnor organiserade
fältlasaretten ha i pressen omnämnts
med de mest ampla lovord.
Inför denna revolution i tänkesättet
kan man inte underlåta att kasta en
retrospektiv blick på de år, som
föregingo krigsutbrottet. Den första
kvinnliga banbrytaren på läkarområdet var
miss Elisabeth Garrett, som under
många år kämpade sin kamp så gott
som ensam. Hennes lott var
pionjärens och hon bröt ny mark för
kommande generationer. Det var hon, som
lät bygga ett sjukhus för kvinnor, och
det var genom hannes energiska
arbete den kommitté kom till stånd, som
grundade en undervisningsanstalt för
En bild har trätt fram för henne vid
åsynen av den välkända stilen, bilden
av en rakryggad gammal kvinna med
stränga drag och en stark vilja, inför
vilken alla de som leva omkring henne
böja sig. Men allt eftersom hon läser
bleknar den bilden bort, och det är i
stället som om hon skulle se de
levande pulsslagen från ett hjärta, hon
möter en kvinna, som älskat och mistat
och sörjt som hon.
I det ena fallet är det maken det
gäller, i det andra ende sonen, som var
ett modershjärtas stolthet och hopp,
och denna kvinna som aldrig klemat
varken med sig själv eller andra, som
skapat sig ett litet rike, som hon styr
med sträng och rättvis hand, kan dock
Öppna på dörrarna till det fördolda,
när det gäller att finna varma och
deltagande ord för andra.
Fru Eva läser och hennes tårar
droppa. Dessa varma ord göra henne
så gott, slå liksom en bro från ett
förstående hjärta till hennes eget över de
vintervita milen.
Men så kommer en maning att med
sinnesstyrka möta prövningens dag, att
med mod och förtröstan kämpa livets
strid, ord som förefalla stränga igen,
om att sorgen måste vika, där pliktens
väg går fram.
Den där bilden från brevets början
träder åter fram för henne, men den
inger henne inte mera fruktan. Ty hon
tycker sig ha förstått, att hemligheten
med den makt den äger innerst beror
av godheten.
Och hon tänker, att det där brevet
skall hon länge bevara, sedan de andra
goda och välkomna gåvorna äro slut.
—V—
kvinnliga medicinare. Efter d:r
Garrett ha kvinnorna i ständigt ökat antal
strömmat till den medicinska
fakulteten, men de ha icke beretts samma
möjligheter som sina manliga kamrater.
När en man inregistrerats som
medicine kandidat, har han haft att välja
på tolv olika medicinska skolor och
allmänna sjukhus, medan kvinnorna
däremot endast varit hänvisade till den
av d:r Garrett startade skolan samt
ännu ett sjukhus. Kvinnornas utbildning
har därigenom blivit begränsad, och
för att erhålla en allsidig kunskap i
sitt yrke ha de varit hänvisade till att
praktisera utomlands.
För några år tillbaka reste en
kvinnlig engelsk läkare till Indien för att
studera ögonsjukdomar oeh företog ett
hundratal lyckade operationer samt
blev förklarad expert på området. Det
oaktat blev hon utesluten från en
diskussion i frågan, som ägde rum i ett
vetenskapligt sällskap, endast på den
grund att hon var kvinna,, ehuru hon
var den av de närvarande, som ägde
den största erfarenheten.
Vid tre olika tillfällen har en plats
varit vakant vid Londons barnsjukhus.
Den enda av kandidaterna, som var
specialist i barnsjukdomar, var en
kvinna, och hon hade även i nio
månader tjänstgjort som vikarie på
sjukhuset. Hennes ansökan avslogs vid tre
olika tillfällen, och företräde gavs åt
manliga kolleger, som icke voro
specialister i barnsjukdomar.
Samma sjukhus tillämpade principen
olika lön för lika arbete. Till och med
medicinska tidskrifter ha gjort
skillnad på manliga och kvinnliga
medarbetare och vägrat att publicera den
kvinnliga läkarens namn.
Dessa orättvisÄr tillhöra emellertid
det förgångna, oeh man gör kanske
klokast i att draga en slöja för det som
har varit och vara tacksam för det man
ernått, men som ett bevis for hur de
rösträttslösa kvinnorna behandlats, är
det typiskt nog. I de länder, där män
och kvinnor stå likställda inför lagen
och med samma medborgerliga
rättigheter, skulle man aldrig komma på den
tanken att draga upp gränsskillnader
på grund av kön. I en rättfärdig stat
måste det naturligtvis vara den
individuella begåvningen, som bör komma
till sin rätt, och den undermålige får
vika för den kunnige, antingen det är
en man eller kvinna.
I London har som sagt
förhållandena grundligt reviderats, och kvinnorna
mottagas vid alla Londons sjukhus.
Det är emellertid den hårda
nödvändigheten och inte sinnets generositet
hos vederbörande, som orsakat
förändringen, ,men kvinnorna ha blivit satta
i tillfälle att dokumentera sin
duglighet, och den mark de erövrat kan
sedermera icke frånrövas dem.
G. H. E.
Högertidningen Lunds Dagblad,
som alltid ställt sig förestående
gentemot kvinnornas rösträttskrav har med
anledning av L. K. P. R:s uppvaktning
hos justitieministern gjort
rösträttsfrågan till föremål för eri ledande
artikel, vari det bland annat heter:
Det förefaller ur alla synpunkter
värdefullt, om den kvinnliga
rösträttsfrågan kunde komma att behandlas för
sig själv och utan sammanblandning
med fÖrfattningsirågorna i övrigt.
Visserligen’ skulle möjligen en formellt
mera fördjupad utredning av
kvinnorösträtten mera än nu är fallet
klarlägga densammas betydelse och
rättmätighet. Denna fråga har dock
varit föremål för så mycket diskussioner,
att statmakterna böra vara fullt
beredda att träffa ett avgörande när som
helst
För vår del ha vi icke kunnat fatta
skälen, varför högerpartiet under
åratal så envist motsatt sig en reform,
u: IL P.
• STOCKHOLM
J* 1 Barnhusgatan 1
(hörnet av Drottninggatan)
O
| Stort lager af fina.ro och enklare
J MÖBLER
9 1 ek, mahogny, valnöt samt andra
J träslag äfven målade, till billigaste priser.
JJ Allm, Tel. 11410 Kika Tel. 6505
I pr essläggning sögonblicket kar
redaktionen fått veta, att den kända
röst-rätt sveteranen, ordföranden i
Södermanlands länsförbund, fru Augusta
Widebeck den 16 november fyller 70 dr.
Tidningen sänder sina varmaste
lyckönskningar och ber att få återkomma i
ett följande nummer.
Tolv frågor till Sveriges kvinnor.
Fyller du ditt hjärta och dina tankar
med stundens bekymmerf
eller
Besinnar du, att den tid i vilken du
lever, ställer stora och nya krav på digf
Jämrar du bara över krigetf
eller
Gör du själv vad du kan för fredens
sakf
Nöjer du dig med tomma önskningar
om en lyckligare framtidf
eller
Bygger du själv på den kommande
fredens grundmur genom att pränta in
i dina barn en outrotlig avsky för
kriget och kärlek till fredenf
Ursäktar du dig med att det tjänar
till intet, och att intet finns att göra?
innan
du tagit reda på de möjligheter, som
här i vårt land skapats just för dig att
ge uttryck dt din fredsvilja?
Klandrar du andra för att de
ingenting gör af
eller
Har du tagit reda på kvinnornas
internationella fredsarbete?
År du en länk i kvinnornas
fredskedja, som knytes i alla landf
Tänker du låta dessa frågor gå dig
likgiltigt förbif
eller
Vill du vara med och hjälpa oss i
vårt arbete?
Svenska sektionen av internationella
kvinnokommittén för varaktig fred (I.
C. W. P. P.) inbjuder för fredssaken
intresserade personer att besöka det
läsrum, som kommittén i samverkan med
Svenska fredsförbundet öppnat
Kardu-ansmakaregatan 6, 2 tr., Stockholm.
Läsrummet, där upplysningar om
fredsrörelsen lämnas och där litteratur
finnes tillgänglig — även för utlåning
— hålles Öppen varje dag 2—i samt
dessutom måndagar och torsdagar 6.30
—8.30 e. m. Inga avgifter.
Första, torsdagen i varje månad kl.
6.30 e. m. träffas sektionens medlemmar
å läsrummet, då tillfälle gives till
meningsutbyte i aktuella fredsspörsmål.
Stockholm i oktober 1917.
Svenska sektionen av I. C. W, P. P.
Anna Kleman, Valhallavägen 59.
Ma-thilda Widegren, Sibyllegatan 59. Nina
Andersson, Västerås. Anna Lindhagen,
Floragatan 15. Ellen W> Palmstierna,
Baldersgataa 5.
vars rättvisa är oomtvistlig, och vars
verkningar icke kunna bliva annat än
goda. Man har intrycket av, att det
varit omsorgen om den egna
maktställningen, som varit det ledande motivet
för högerns vägran att skänka
kvinnorna politisk rättvisa. Vi tro icke att
dessa farhågor haft någon verklig
grund, men även om detta hade varit
fallet, hade det icke varit något
fullgot skäl att stoppa en naturlig
politisk utveckling. Det måste finnas
rättfärdighet avén i politiken, och det
häm-nar sig, om man våldför sig på denna
enkla sanning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
