Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högst af allt. Och när jag en gång fått gråa hår, vill jag
kunna säga till mig själf: du har icke lefvat förgäfves.“
“De gråa håren skola helt visst komma en gång“,
svarade gubben småleende och föll i tyst begrundan.
“Jag är en barnavän“, fortfor den unge läraren. “Bland
barn känner jag mig lyckligast. Barnahjärtan äro som vax.
I skolan vill jag vara barnens undervisare, utom densamma
deras lekkamrat. Icke som en härsklysten förmyndare, utan
som en broder vill jag umgås med dem. Deras kärlek skall
jag söka vinna, och då eger jag dem helt. Att vinna deras
kärlek, det är hela hemligheten.“
Den gamle nickade med hufvudet. “Ni tänker då på
goda, välartade barn“, sade han. “Ja, det finnes ju sådana.“
“Det ges äfven vanartiga barn, jag vet det“, svarade
den unge mannen. “Men blott genom godhet förbättrar
man dessa. Naturligtvis skall jag strängt bestraffa trots
och illvilja, men blott moraliskt, hvilket gör större verkan
än hvarje kroppslig tuktan. Själfmant nödgas de då komma
att bedja om förlåtelse och utlofva bättring. Barnet är godt
af naturen: uppfostrans uppgift är att vaka däröfver, att
intet ondt frö fäller i det unga sinnet och att med mild
hand upprycka hvarje skadlig brodd. Hölle lärareståndet
detta mål troget för ögonen, skulle inom hundra år
befolkningen å lasarett, dårhus och fängelser vara ansenligt
minskad, advokaterna och demagogerna göra dålig marknad
och krigen upphöra. Helt visst!“
“Ni är ung, käre vän“, sade den gamle och lade sin
hand på hans axel. “Jag har också varit ung en gång.“
Under detta samtal hade de hunnit fram till den station,
där den gråhårige steg ur. Han räckte den unge
läraren sin hand: “Jag ger Er min välsignelse. Jag är en
gammal skolman och säger Er blott detta: var stark och
misströsta ej!“
Den unge mannen såg efter den böjde gubben, där
han vandrade bort öfver den grustäckta bangården, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
