Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Han njöt först därav...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
För att rätt komma underfund med det mäktiga i detta
verk måste man göra sig reda för dess inre enhet.1 De flesta
franska läsare äro en smula närsynta och se blott de tusentals
detaljerna, vilkas ymnighet förvånar och förbryllar dem. De
gå vilse i denna levande skog. Man måste höja sig över den
och med blicken omfatta den fria synranden, hela kretsen
av skogar och fält, då skall man förnimma verkets homeriska
ande, de eviga lagarnas lugn, den imponerande rytmen i
ödets vind, den känsla av ett helt, varunder alla detaljer äro
underordnade, och konstnärens ande dominerande sitt verk,
liksom Genesis’ gud svävade över vattnen.
Först det orörliga havet. Freden, det ryska samhället
före krigsutbrottet. De hundra första sidorna återspegla
med obeveklig exakthet och överlägsen ironi de mondäna
själarnas tomhet. Först inemot sidan ioo höjes ett rop från
en av dessa levande döda, den sämste ibland dem, furst
Basilius:
Vi synda, vi bedraga, och varför göra vi väl det? Jag har
överskridit femtio årsåldern, min vän. Allt slutar med döden . . .
Döden, vilken fasa!
Bland dessa fadda, lögnaktiga och sysslolösa själar, i
stånd till alla förvillelser och alla brott, framstå några
sundare naturer: — de ärliga, ärliga av otymplig naivitet som
Pierre Besuchov, av en från deras väsen oskiljaktig
självständighet, av gammalrysk läggning som Maria Dmitrievna,
av ungdomlig friskhet som de små Rostovarna; — de goda
och resignerade själarna som furstinnan Maria; — och de,
om jag skrev, så smickrar jag mig med hoppet att blotta doften av
min ande skulle vara outhärdlig för dem, vilka till mänsklighetens väl
skjuta på människor.» (Ib. s. 132.) — Vid denna tidpunkt av hans
liv hade den religiösa krisen börjat: han skulle snart bränna alla sina
gamla avgudar.
1 Den första franska översättningen av Krig och fred utkom i
Petersburg 1879. Men den första franska upplagan, i tre delar,
utgavs 1885 hos Hachette. Helt nyligen har en ny översättning av
verket i dess helhet, tillsammans sex delar, offentliggjorts i CEuvres
complètes (banden VII—XII).
4—210396. Rolland., Tolstoi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
