Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af alla jämnförde Obfervationer vid Alpi/ka, Ungerika,
Sie-benburgilka famt de öfriga anfenligafte Europæifka Berg följer, at
-de beftå af trenne arter, och at den förfta, eller Graniten, fom
ligger under (i och djupaft, kan anfes för at vara den äldfte och förft
tilkomne Bergart. Därnäft bör, fåfom det andra i ordningen och
närmaft efter i Graniten följande Stenlager, räknas Ler artade
Sten-Jlag och Skifferarter ■, fom äro intimt förbundne med Glimmer,
eller med Hornlkiffer, eller den med Qvarts, Glimmer och Stenlera
fammanfatte Gneifen. Hit bör ock föras den ibland med Qvarts,
ftundora med Skörl, Kalkfpatskorn, eller Stenmergel blandade
ften-härdade Leran, Saxum tnetallifernm kallad, hvilken vid
Königs-berg funnits omedelbart liggande öfver Graniten famt uti
Unger-Ika Bergen i fynnerhet vifat fig malmförande, och hvaruti de
be-ftändigafte både Guld- Silfver- och Kopparmaltnsgångar ftryka.
Ralkften blifver fåledes den tredje i ordningen, iom ligger
öf-verft och fenaft är tilkommen, då någre tilfällige Stenarter
undantagas. Häraf kommer at Klyfter, fom brytas emellan Skiffer och
Kalk, böra hafva Skiffern uti Liggande ocn Kalken uti Hängande,
hvarvid likväl åt/killige undantag efter omfiändigheterne kunna
gif-vas. Se Herr von Borns Bref til Herr Ferbek f. 203 o. f.
Vid Johanngeorgenftadt i Saxen gifvas flere tydelige bevis,
huru Skifferberget betäcker Graniten, hvaribland i fynnerhet kan
nämnas, at då Skiffern på fitfkilliga ftällen blifvit med Schachter
genombruten, har Graniten vidtagit 5 til exempel uti Grufvan
JVil-aenman har Skiffern på 62 famnar blifvit genombruten intil
Granitberget., hvaruti då til f6 famnars djup blifvit affänkt i tanka
at det vore en art Sandften, fom man förmodadt kunna genomgå,
hvilket likväl intet hände, och Gången förlorade äfven därvid fin
ädelhet. Se Ferbers Min. Gefcb. verfcb. Lånd. f. 2?2 och 2?3-
De flette Ryggar och Sträckningar af urgamla Bergarter och
Fjell hålla gemenligen fin Strykning uti Norr och Söder 5 men de
mindre ungefär i Otter och Wäfter, ehuru ej utan många
afvik-ningar. En fådan de förre Bergens belägenhet har kunnat
tilkom-ma genom Vattnets fqvalpning efter vifla rådande väder, antingen
uti förfta Skapelfen, eller uti den allmänna Floden, och de fenare
fido-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
