Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alkali Vegetabile, til defla Cryftallers anfkjutning uti fexfidig Form?
Mångfaldiga dylika motlagande ikäl at förtiga. At utan någon
be-/krifning göra ikilnad på de klara BergCryftallerne, fåfom de
Jemt-ländike och Böhmilke, emot de mörka och hvita famt
ogenomskinliga, kunde de förra egenteligen kallas BergCryftaller, men
de fenare QvartsCryftaller.
Sedan Mineralogien fådt den oplysning at den eljeft olöslige
Kifeljorden, fom är BergCryftallers förnämfla grundämne, kan
lö-fas af blotta vattnet genom en ovanligt 11 ar k hetta, fom af
un-derjordilk eld åftadkommes, hvilket bevifes vid det heta
vatten-fprånget Gejfer på Island (Se Kifel), och få vida det genom Hr.
Scheeles Rön om* Flufsfpat kunde tagas för afgjordt, at denne
Stenarten innehåller en Syra, fom endaft med vattens tilkomft
kan producera en ren Kifeljordj få blifver BergCryftallers
generation dello mera begripelig, då däraf linnes, at Naturen kan
åftad-komma en mera verkande hetta, än Konflen, och äger en vätlka,
fom kan Iöfa detta hårda ämne. I anledning hvaraf Hr. Prof. och
’ Ridd. Bergman äfven förfäkrar at det för honom lyckats, at
me-delft tilhjelp af Flufsfpatsfyra, innöm 2 års tid, af Qvartspulver
erhålla fmå Cryftaller, hvilka ägt famma belkaffenhet, fom de Na«
turlige i alla förfök både på våta och torra vägen, ända til och
med i Focus för Bränglas, hvilket fenare prof Hr. Macquer gjordt
med famma Cryftaller, fom blifvit honom tilfände. Se von Troils
Bref om Island f. -334 famt Opufc. Cbem, Vol. II. f. 33. Men
ehuru genom nyare förfök blifvit bevift, at Herr Scheeles Theorie
om Kifel jordens fammanfättning och beftåndsdelar ej är grundad
(Se Kifei och Flufsfpatsfyra), gifvas ändå lka’1, fom öfvertyga om
BergCryftallers tilkomft på våta vägen, och i fynnerhet at
Ikärf-vor af Stenarter famt vattudroppar däruti finnas innellutne,
hvar-£>m här nedanföre vidare råämnes.
De flefte BergCryllaller träffas väl uti Drufer, med nedra
än-darne faftväxte likafom uti en rot, eller Matrix, af Qvarts, eller
Flinta 5 men ftundom gifvas fådane, fom hafva ganlka ordentelig
fexfidig Ikapnad med trefidiga fpetfar åt begge ändar, utan
tecken til fammanhang med någon Matrix. Deffe kallas Cryfialli e
du-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
