- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
239

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Bluestone, Se Flussspat.

Bly är en fullkomlig, eller hel Metall, af blåhvit färg i friskt
brott och den mjukaste af alla Metaller.

Af äldre Chemister har det blifvit kalladt Saturnus, Aabam
samt Plumbum nigrum, til skilnad ifrån Tennet, som fick namn
af Plumbum candidum, ehuru äfven någre med Plumbum nigrum
mena Antimonium.

Uti tyngden förhåller sig det renaste Bly til Qvicksilfver, som
11,386 til 14,019 och til vatten som samma tal til 1,000. En cubik
tum Bly väger 22 3/10 lod.

Bly smälter vid 300 graders hetta, eller något senare än Tenn
och Vismut, men om begge desse Metaller tilsättas, smälter
blandningen fortare än både Vismut och Tenn, eller vid 130 graders
hetta. Rent Bly smälter uti linolja under kokning.

Uti svag glödgningshetta får Bly en kalkhinna på ytan
och calcineras lätt under ständig rörning til gröngrått pulver. Genom
långsamt ökad hetta förändrar det härvid småningom sin färg til gult
och rödt pulver, samt går vid smälthetta til gult glas, eller til slagg,
som vidare ses under orden Massicot, Mönja och Glete. Det ökar
sin tyngd i calcination til 10 procent.

Dess metalliska blåhvita färg mörknar i luften, och en hvit
hinna betäcker ytan efter flera års förlopp, men det står dock
längre emot förstöring uti luft, än både Järn och Koppar.

Bly löses uti alla svaga syror med sötaktig smak. Af
Vitriolsyran frätes allenast sjelfva Metallen, men dess Kalk uplöses.
Uti Saltpettersyra löses det aldralättast och kan däruti anskjuta til
klara crystaller. Se Blysocker. Om Vitriolsyra slås til denna
solution, faller Blykalken til oändeligen fina hvita crystaller, som äro
en Blyvitriol och gifva den bästa Blyhvitt. Uti Saltsyra löses
föga, men dess kalk, eller Mönja, mycket och anskjuter däruti til små
crystaller, som öfver eld smälta til en hornlik massa, hvilken
Plumbum corneum, eller Hornbly, kallas. Se Hornbly.

Uti ättika löses väl Bly uti metallisk form, då Blybleck
läggas uti Alembiquen, under ättikans distillation, men hälst i form

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free