- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
241

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

än något Järn tilsättes, som har en starkare attraction til denna
syran, än Blyet. Således gifvas händelser, då Phlogiston ensamt
icke förmår reducera Blykalken. För samma orsak bör ock Järn
vara med, då man utur benaske-capeller, som blifvit fulle med
Blyglas, vil reducera Bly, hvilket eljest med svart Fluss och
kolstybbe icke fullkomligen låter sig göra.

På samma grund kan Blyet utur malmer, som äro
mineraliserade med Svafvel, Arsenik, Saltsyra, eller ock med phosphorisk
syra, reduceras endast med tilsatt Järn, hvartil alla syror hafva en
starkare affinité och släppa således det uplöste Blyet uti sin
metalliska form, under det Järnet angripes.

Blyet är mjukast af alla hela Metaller, men segheten vid
slitning är mindre än hos någon af de andra, så at en tråd af 1/10:dels
tums diameter brister vid 29 1/4:dels skålpunds tyngd.

Om tvenne Blystycken, til exempel tvenne halfva kulor,
tryckas med en liten vridning til hvarandra, häfta de så hårdt
tilhopa, at flere lispunds tyngd fordras til deras åtskiljande, hvartil
orsaken torde vara svår nog at förklara.

Blyet hafver ingen klang; dock märkes något tecken därtil, om
det stöpes i form af klocka, men all klang förgår genom hamring.

Uti smälthetta förenar Blyet sig med alla Metaller, utom Järn,
Kobolt, Nickel och Magnesium, som därmed icke gå tilsammans
utan särdeles handgrepp.

Uti blandning med de ädla Metallerne, nemligen Guld,
Platina och Silfver, skiljer sig Blyet i eld åter lätt därifrån i form
af et tunnt glas och drager sig in uti smältkärlet, om det är af
en absorberande Jordart, såsom ben- eller träaska, eller af Kalkspat.

De oädla Metallerne, såsom Koppar, Tenn, Vismut, Zink,
Regulus Antimonii och Arsenik, gå uti stark hetta därmed til glas,
men uti svagare skilja de sig därifrån, antingen såsom mera
hårdsmälte, som Koppar, eller mera flygtige, såsom Zink, Arsenik,
eller mera förbränlige, såsom Tenn, o. s. v. Emedlertid tjenar
Blyet at uti sträng hetta taga alla dessa med sig uti slaggform, om
de äro med Guld och Silfver inblandade, och dess starka attraction
til dessa senare ädla Metaller gör at Blyet upsoker dem uti

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:01:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rsberglex/1/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free