Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med den handbokade malmen på masugnskranfen upbäres och
innehåller detta mått af rik malm i? lispund, men mindre af
fattigare arter. Härigenom erhålles en någorlunda vifs räkning på;
malmens vigt och mängd på hvarje upfättning.
Buftör är det fømma fom Brottflång. Betyder ock en vanlig;
järnflör.
But> Slagghtt, är en femmanlupen klimp af flagg’ och gods;
til flera lispunds vigt, fom flundom förefaller vid fmältningar, ii
fynnerhet när illa går. Är det famma fom Klot.
But kallas ock vid butfmide den affvalnade färlkjärnsklimpem
ut] hammarfmedshärden.
Butfmide är rätteligen intet vidare olika med vanRga
Tyfk-fmidet, än däruti at fmeden, under påftående räckning och
under det tackjärnet nedfmälter, intet arbetar med fpettet uti
härden och ej heller bekymrar fig om at med flark rörning befordra,
färfkjärnet til kokning, utan, fedan räckningen är flutad, bryter
han up fmå fkingrade järnfärlkor, at altfaramans må för forman:
fallna tilhopa uti en but, fom då affvalas och efter, vanligheten’
upbrytes famt vändes, på rena kol til fmältans görande, hvarvid
i‘fynnerhet ankommer på fmedens flit och aktfamhet, fom
därigö-nom med detta Butfmide kan få godt flångjärn, om. han rätt
förflår fm konfl och materien är god..
* Butfmide kallas af några Latbundsfmide, emedan fmeden efter
uträckningen ej gör fig möda at med fpettet och fkyffelen arbeta-,
det nedfmälte färfkjärnet til kokning. Detta fmidningsfätt nyttjas.
dock vid bergsmanshamrar både i Wermeland, Grythytte och
Ta-bergs bergslag, hvarefl et ganlka godt flångjärn därigenom
erhål-ies, då tackjärnet är af den art, fom lätteligen färfkar, eller
vänder fig til fmidighet. Stångjärnet, fom: på detta fättet tilverkas,,
tyckes dock blifva något mera hårdt och flålartadt, än
då-kokfmi-de br-jkas, fom bor bidraga til mera feghet och jämngod art.. Se
järnets Hiftoria, f. 393 och ordet Sulufmide..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
