Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antimonii allenaft 3 procent; Vismutkalken ungefär lika, eller 2 l
procent} Bly calcineradt til vacker röd färg, eller mönja, har
gif-vit 87 procents tilväxt i tyngden, fom Hr. BergsR. Abich
for-fökt. Se Månja. Många chemici och naturkunnige hafva budit til
at förklara orfaken til metallilka kalkernes ftörre tyngd än deras
rena metaller ägt för calcination. De äldre hafva därmed velat
be-vifa eldsmateriens verkeliga tyngd. Nog rimligare har Herr de
Morveau fökt bevifa, at det öfvermåttan lätta phlogifton hos
metallerne gör at en metall ej kan verka med hela fin tyngd, förrän
den phlogiftika lättande delen är borta. Än närmare tyckes Hr.
BergsR. Abich träflfadt fanningen, då han med flera rön befiyrkt
den gifsningen at tyngdens tilokning förnemligaft härrörer af den
luftfyra, eller aer hxus, fom de metallifke kalker under
calcination infupa. Förmodeligen l^an ock phlogiflons forluft tillika
bidraga til denna tyngdens förökning, på lika fätt fom en tung kropp,
hvilken fjunker uti vatten, kan därifrån hindras, om han bindes
vid en lättare och fäges blifva tyngre, eller fjunker forfare, om
han åter lofes ifrån den lätta kroppen.
Härvid bör likväl ihogkommas, at ehuru en metalli/k kalk
väger mera än förut, få länge han var metall, är dock fjelfva
flaggen, eller kalken, en verkelig förluft, eller af bränning, fom
metaller lida uti -eld, när de allenaft til en del calcineras, hvilken
af-bränning, i mån efter fm ftorlek, minikar den återftående metallens
vigt. Se härom ordet Af bränning.
Genom tilfats af faltpetter, fom begärligt angriper och
abfor-berar det bränbara uti fmältningshetta, kan metallernas calcination
mycket häftigt förrättas, men med anfenlig förluft utivigten, i
an-feende trl faltpettrets häftiga verkan och en del metalls boitrofvande.
En annan art af calcination är det, fom Iker på våta vägen,
då metallerne antingen frätas eller uplöfas af fyror’ och fedan
fällas med alkalier til få kallade kalker.
Deffe fenare calcinationer kunna Ike utan luftens omedelbara
tilgang, fom nödvändigt fordras vid de förra uti eld.
Guld och filfver, fom ej calcineras uti eld, bringas väl ockfå
genom uplösning och fällning til pulver, fom orätt fått namn af
kalker}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
