Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bereragnar, hvaruti tackjärn äfven med ’ftenkolsflamma fmältes och
gjutes. Ugnen är uti äggformig ikapnad, hvälfd af eldfaft tegel
och med hvälfd eldftad vid den ena ändan, förfedd med et rift,
eller hälfter af järnftänger, hvarpå ftenkolen inkaftas och hvarunder
är et djupt alkrum til dragets befordrande famt vid andra ändan
af det långa ugnshvalfvet en hög Ikorften til luftdragets få mycket
llarkare förökande. På bottnen under detta ugnshvalf är en
urgröpning, eller härd, formerad, hvarpå den utfofrade eller vaikade
rena blyglanfen infättes, tillika med en vifs mängd bokad kalkften,
och fmältes af den ifrån de uptände ftenkolen öfverftrykande
flamman, fom med det låga hvalfvet tvingas at under utfarten genom
Ikorften ftryka in på den inlagde malmen. Det utfmälte blyet
utftickes uti en öpning på fidan af ugnen, där malmen blifvit
in-fatt, (men fom under fmältningen hålles tiltäpt) och rinner uti en
ftor tackjärns kummer, hvarifran det öfes med flefvar uti mindre
järnformor. På fidan af ugnen äro öpningar, hvarigenom kan fes,
huru fmältningen förhåller fig. Det fom i flaggform öfverblifver
är en art hepar, eller af kalk och fvafvel tilkommen blyften, fom
fedan omfmältes med träkol ati en färflult liten ugn med förhärd
och hvarvid blåsbäljor brukas.
Kopparmalmen ifrån Eftonhill fmältes ock, dock efter behörig
vändroftning , vid Derby uti dylike Cupolougnar. Se härom tredje
bandet af Herr von Justis Cbymifcbe Scbriftea famt Ferbers
Oryk-togropbie von Derlyfbire f. 79.
Säkrafte kunikapen om defla ugnar kan ock inhämtas af
Cramers Metallurgie, tredje Dels förfta Band, C 121 o. f.
En art af Cupolougnar äro ock de hvälfde eller med hatt
förfedde drifugnar, hvaruti verkbly afdrifves med vedflamma och
med bläfter tillika för blyrökens afförande.
Defle ugnar nyttjas ock med någon förändring uti
byggnaden til kopparens gärning, hälft för fegrad koppar, eller då den
är mera bly- än järnhaltig, hvilken fenare, fåfom merafträngfmält,
måfte garas på öpen härd. Jämnför ordet Garugn.
Curion kallas af arbetarns vid melfingsbruken en liten järn-
Fff flef,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
