Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dammen kallas vid masugnar främfta delen af ftallet,
fivaremot järnet och ilaggen updämmes, beftående af en därtil huggen
(len med en iluttande bakmur utåt hyttegolfvet, få lämpad at
ut-Jlagshålet blifver tätt därinvid, och är med en tackjärnshäll betäckt.
Se Damhåll Damften och Masugnsftälle.
Dam heter vid Sala filfverfmältning en vall af lerblandadt
ftybbe, fom tilftötes efvanomkring bräddarne af det i förhärden
ut/kurne fpårrhålet och formerar fjelfva ilaggfumpens innehåll.
Damafcera kallas en beredning äf ftål genom flera olika
forters fammanvällning, hvarmedelft det uti betning på ytan får et
brokigt utfeende. Se ordet Damajcinerftål och Kongl. Vet. Acad.
Handl. 1773 f. 311 o. f.
Damafcera betyder ock at genom etsning på en polerad yta
af järn, eller ilål, ingrafva hvarjehanda ritningar. Då en äkta
da-mafcering därmed eftergöres, kallas detta fenarefaljk damafcering.
Utförligare underrättelfe igenfås uti Järnets Hiftoria f. 811 o. i.
Damafcinerguld kallas en art bokguld, fom ännu icke är
aldeles tunnt utilagit och brukas egenteligen til förgyllning på
vär-jekiingor och damafceradt ftålarbete. Kallas ock Halfflagit Guld.
Damafcinerftål, Acier de Damas, är egenteligen det
Turki ika ftålet, fom ikall vara förbudit at vid lifsilraff föras til
Europa annorlunda än uti hvarjehanda ikjutgevär, klingor, dartär och
eggfmiden. Uti fådane arbeten igenkännes det lätteligen på defa
ormilingrige mörkare och ljufare ränder, men detta kännemärke
uptäckes icke på et oarhetadt, eller råftigt ftål, förrän det med
lindrig glödgning fmides, härdas och poleras famt öfverfares med
förfvagadt ikedvatten, eller citronfaft. Detta ftål tros vara
natur-ligit, eller tilkommit af en befynnerlig fort malm famt beftår af
idel fina jårn- och ftåltågor, få konftigt vridne i hvarandra at det
fynes mera vara naturelt, än. konftladt. Vid lindrig hetta kan det
väl fmidas, men tål aldeles intet at vällas, hvilket är et fäkert
märke på det naturliga turkiika ftålet. Af Europxer har det
tamme-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
