- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
488

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Figurater, BildAenar, Stengyckel, Lapides Heteromorpbi,
Z/’-tbotomi, Lufus natur (S, kalias de ftenar.af kalk, kifel eller flinta,
fom af en händelfe erhållit någon vifs Ikapnad, figur eller målning,
liknande andra bekanta organilka kroppar af växt- och djurriket,
utan at däraf vara någre petrificater.

Atlkillige Lithographi, fåfom Kircher, Kundman,
Scheuch-zer, hafva roat fig med många förändringars upräknande5 och
finnas de i fynnerhet claffificerade uti Walleru Sy ft. Min. Vol. II.
f. f99-604. • ‘ .

Målade fl en ar, Litbomorpbi, äro de’ilenar, fom medelft
någon uti fina fprickor, eller lofsnor, inträngd-merendels järnhaltig
vät/ka, formeradt uti ytorne hvarjehanda figurer af träd, örter,
ru-dera, eller ock liknelfer af lefvande djur och deras delar, eller af
bokftäfver, fällningar, fol, måne och ftjernor, med mera. Härtil
höra i fynnerhet arter af Florentinermarmor och hvarjehanda
mång-färgade agater, hvarpå målningarne likväl ofta underhjelpas och
förfallkas af konllnärer och än mer af en god inbildningsgåfvä.

Bildftenar, Lithoglyphi, äro de fom til utvärtes form och
Ikapnad likna hela djur, eller viffa af deras delar, ma/kar,
orm-hufvuden, infeéler, frukter, frön och kärnor m. m. Hit höra
oräkneliga många Ikapnader af StalaSfitert Carpolitbit Ætitery
Melo montis Carmel, Geodes, Confetto di Tivoli, Tborviggar,
Badnermirjfel famt de få kallade Stenjåttar, fom ifå på Gottland,
beflående af höga kalkftenspelare, liknande rudera af flora
byggnader. . -

Filftål kallas det renafle och hårdafle fiål, fom med förmån
kan nyttjas til filar. Bränflål af bäfla Dannemora järn har funnits
vara det aldrabäfta til flyrka och hårdhet, men för finare
urma-karefilar anfes gjutflålet for det ypperfla*

Finering, eller finbränning, (Feinbrennen) kallas egenteligen
vid filfververken den omfmältning och drifnisg, fom blickfilfret
må-fle undergå, innan det kan blifva fullkomligen fmidigt och i det

när-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free