Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter, fom vid malmgångar äro vanlige. — Flötsartade lager, eller
hvarf, kallas uti Italien vanligaft Filonej ehuru famma ord
likväl ftundom betyder en .malmgång. Se Hr. Ferbers Br. aus
Welfcbl. f. 102.
Flåts- eHer Flolägrige Berg (Fl&zgebtirge) äro gemenligen
lågländte {Vorgebiirge), iom utgöra medelhögden under de fiörre
bergshögder, dier branta berg (böbe Gebiirge). Stundom beilår
det Öfra lagret af ras, (Scbotternerk), fammangyttrad jord, fand,
kifel, lera, kalk, m. m. På andra ftäilen utgör kalkilen öfverfla,
lagret under damjorden och därefter följer fandftens- och lerartade
floar. Närmafte lagret til mineralhaltige flötfer plägar mäft vara
en järnhaltig ftenhärdad lerikiffer, fom då utgör takilen (Zecbftein)
Öfver den rätta malmftötfen. På några orter förhålla fig defle
lager, eHer floar, uti en omvänd ordning, få at Zecbftein, eller
ler-ikinern, utgör underfta lagret, eller folan, på alunikiffer, eller
ften-kol, fåfom vid ffenkolsgrufvan Weifener uti Heden, hvarunder
denne (kiffer oeh vidare fandftens-kalk- och lerfloar, eller hvarf,
vid-taga.
England kanr i fynnerhet upvifa den ftörfta mängd af
flodlä-griga berg och tyckes ftörre delen af hela landet tilkommit genom
ilamning af idel kalk- fandftens-lerikiffers- och ftenkolshvarf och
flötfer, hvarom i fynnerhet kan läfas Herr Ferbers Verfuch einer
Oryktograpbié von Derbyjbire, 1776. Flötsbergen delas här: 1:0
uti AUmånna, fom öfver hela denna province anträffas uti
enahanda ordning öfver hvarandra $ och 2:0: uti Tilfälliga, fom
fe-nare tilkommit och ofta betäcka de allmänna famt intet finnas på
alla ftäilen.
A) Uti de allmänna lagren förefaller i denna province i
fynnerhet följande ordning, fåfom:
l:o. Sandften (öreet- eller Freeftone) til ovifs mägtighet och
af mångfaldiga förändringar, hvarefter den nyttjas til olika behof.
• 2:o. Svart, ler artaa takfkiffer; ofta til 140 a iyo alnars
djup, eller mägtighet, af famre eller bättre arter.
3:0. Svart kalkften, fom plägar vara den förfta, i anfeende
til följande kalkarter.
4:0. Man-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
