Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häftade, få at hela konft^ångén ifrån begge hvefvarne får fin
rörelfe medelft deffa gubbars vinkande fram oiih åter, i anfeende
hvartil de ockfå måfte vara mycket ftarka ooji väl järnbedagne.
Kallas ock F’åndarmar. Se ordet Stånggång.
Guhr, eller Gubrer, kallas vid grufvor feta och ilipprige
jordarter af åtlkilliga blandningar, metall i ika halter och föränderliga
färgor. Finnas antingen mjuka och våta, eller ock tilhårdnade
la-fom ikorpor, eller fiälagmiter, uti öpna klyfter, då de få namn af
Sinter. Hvita guhrer, eller finter, äro filfverhaltige och flundom
mycket rika, famt gifva anvisning til ädla malmer, då de i
fyn-nerhet vifa fig uti gamla malmbrott, .fom länge varit inftälde. De
framkomma med vatten genom rämnor uti berget, där rika
filfver-malmer brytas. Til äfventyrs äro de det blöta ämne, hvaraf
få-dane malmer med tiden biifvit och ännu torde blxfva danade. Ar»-,
ledning til denna gifsning gifvés af Hr. Cronstedts rön om et
vatten, fom uti grufvan Chriftina, vid Kungsberg i Norige, figat igenom
en /köl och deponerat en, bly färgad hinna på fotet, hvaraf grufvan
varit öfvertäckt, hvilken hinna, vid därå anftäldt forfok, funnits
be-ftå af rent filfver med någon fvafvelånga förenadt. Se Kongl. Vet.
Acad. Handl. 175T fid. 276. Jamnför ordet Silfvermalm.
Vid Johanngeorgenftädt i Sachfen fkall en hvit filfverguhr
fram-filat vid Adolphs Stoll, uti en börjad ort, ^ famn -ifrån ftroffen,
-och hållit fig på några famnars längd för. ort. —- Rofenröda
guh-ter, antingen de äro fådane af naturen, eller få den färgen genom
•tilflagne: fyror, gifva vid detta bergverk tilkänna at de hålla
Åa-bolt: de hvitgula utmärka Visntut: de höggröna och blåaktige
Koppar: de ocherfärgade, eller gule , kies, eller Jårn: de blödröde
G las kopf: de grå och gräsgröne, eller gänfekötige, nickel och
den få kallade Scbwårze biöar Glaserz. Denne Schwärze finnes
ofta gan/ka rik på filfver och; torde vara en fådan förviftring af
glaserz, fom under ordet Glaserzfcbwårze redan biifvit belkrifven.
— Stundom vifar den fig åter fom et fvart torrt guhr, med ganlka
ringa eller ingen filfverhalt. Blyfärgade hinnor, eller benäg, i
Sachfen på qvartfer* och vid Kungsberg på en mild fpat, utmärka
äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
