Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Se ordet Gneis. Vid Schemniz och Kremniz, få väl fom alla
bergverk i neder-Ungern ochpå åtfkiiliga ftällen i Siebenbiirgen, äro alla
gångberg, hvaruti ädla gångar ftryka, afen blandad ftenart,
benående uti en ftenhärdad lera med inblandad kifeljord, til färgen
fråblå, tät, grofbladig, men ej Ikifrig, fom af Herr von Born
lifvit kallad Saxum metalliferum. Se detta ord. Vid Kapnik i
Siebenbiirgen är emellan malmförande och andra berg den Jkilnad
i akttagen, at hällearten uti de förra är en hvit lerartad och faft
ftenart, fom aldeles liknar faxum metalliferum och ej fkiljer fig
därifrån uti annat än genom inblandade fläckar af hvit ftenmergel,
men alla ofyndige berg däremot beflå af en blåaktie trapp, fom
föga eldar emot Aål. Se Hr. von Borns Breftil Hr. Ferber f. iyi.
Herr Haidinger, uti defs uplyfande afhandling om allmänna
bergarter, införd uti andra årgångens andra qvartal af Herr HofR.
von Borns Pbyficalifcbe Arbeiten, räknar malmförande gångberg
til de fenare tilkomne berg, eller Mo vtes få fom me-
rendels flackländige och liggande öfver grundbergen. Som defle
bergarters hufvudfakelige kännemärke anfes: at deras mäfla och
flörfla beftåndsdel är Lera\ famt at de altid, mer eller mindre,
hafva et Jbifrigt anfeende. Uti denna fömemfla beftåndsdel, leran,
äro mäft altid Qvarts och ’Glimmerinblandade, och det med mång-
faldiga förändringar uti mängd, läge, färg och utfeende.
Härmed är dock intet afgjordt, at alla berg af ikifriga arter
Ikola innehålla malmgångar. Skifferbergen, til exempel, vid en del
Unger/ka bergverk, innehålla väl ädla kopparmalms-gångarj men uti
Bannatiika bergen är fkititern ofyndig, eller til malmgängar
oduge-lig, undantagande at några enda daggångar, eller fä kallade
-fenldttfer, däruti finnas. Däremot ftryka sångarne därftädes uti
den öfver /kifferberget liggande kalkften, och hålla fig vid en
där-intil ftötande trappfköl. Uti Tyrolen måfle ock ädla gångar hälft
fokas uti kalk. Våra fvenfke filfvermalmsgångar, eller malmfall
af btyglanfer, vifa fig ock mäft uti kalkberg, fäfom uti Öflra
gruf-vorne vid Hällefors, men uti Wäflra fältet därflädes ftryka de uti
hälleflinta: vid Sula och uti Svartberget: vid Wäfter Silfbergs
gruf-vor, hvareft blyglanferne ftå uti en fattig ftahlftein, eller järnhäl-.
tigt kalkberg. Hälle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
